Börja året med att vila!

Jag har börjat året med både vila och aktivitet. Det känns skönt med långa promenader. Det är också väldigt gott att ligga i soffan och läsa eller att sova längre än jag brukar göra.

Det är oftast så mycket enklare när man är ledig, som nu med alla dessa helgdagar och väldigt få måsten. 

Hur går det sedan, när alla workshops på Musikhögskolan börjar och veckan fylls på med att jag ger Alexanderlektioner både på Viloplatsen och på zoom?

Jag undrar om det inte är vilan som är det svåraste att få till, att medvetet ge sig tid till vila och återhämtning. Det är så lätt att göra lite till, hålla på lite till och lite för länge.

Hur är det för dig? Har du hittat en bra balans mellan att göra och att vara?

Jag tycker att pandemin har fört med sig en del positiva saker, som t ex att jag har varit mer aktiv och rört mig mer under det här året. Särskilt vad gäller promenader. Jag åker spårvagn när jag tycker att jag behöver göra det av olika anledningar men jag går oftast längre bitar innan jag tar vagnen. Det känns väldigt bra och är roligt för jag ser mer av stan och får motion samtidigt.

Vilan blir oftast när jag läser böcker och kollar film. Då vilar jag på sätt och vis kroppen och jag älskar att läsa, det är ett av mina stora nöjen. Men både läsningen o filmtittandet kan lätt bli för länge...och då blir kroppen för passiv och hjärnan för stimulerad.

Medveten vila som ger återhämtning får jag när jag gör Qigong, både av rörelserna och meditationen. Skogspromenader likaså ger energi och avkoppling. 

Den Aktiva vilan som vi lär ut i Alexandertekniken är också bland det bästa som jag kan göra för att återhämta mig både i kropp och själ. Aktiv vila - smaka på det!

Jag älskar att göra den! För vilans skull men att jag varje gång jag gör den så lär jag mig något nytt om mig själv! Med Alexanderteknikens principer av att stanna upp, hejda vanorna av görande, utvecklandet av medvetenhet och tankeriktningar, att ögonen är öppna och vakna, att rum och underlag används medvetet gör det till en mycket djup och återhämtande vila. Som dessutom hjälper  dig att släppa spänningar och ofta gör den som har ont smärtfri. När du kommer upp från vilan är du längre, lättare och friare.

Därför är jag så glad att jag nu kan erbjuda guidad Aktiv vila på Zoom. De som är med brukar säga att det är så bra att få den guidningen när de är hemma hos sig själva. Det är en av fördelarna med onlineundervisning. Det du lär dig förankrar du även i din vardag och i din hemmiljö.

Vill du vara med på Årets första Aktiva vila på Zoom så kan du gärna passa på idag, måndag 4/1, för idag är den gratis! Hör av dig i så fall. https://fb.me/e/1OaDCpPhQ

Med 2021’s första blogginlägg önskar jag dig ett riktigt Gott Nytt År! Hoppas att vi ses!

Hur rörlig och lekfull är du?

Två gånger i veckan går jag till en av Göteborgs verkliga pärlor - Hagabadet!

Jag går dit i egenskap av instruktör - i Alexanderteknik och i Qigong. Jag är i huset lite mer än en timma per tillfälle. Det är en njutbar stund att komma till en vacker miljö och att få arbeta med det jag har ett brinnande intresse för. Människan, kroppen, sinnet och själen. Det är ett utforskande som kan pågå hela livet!

Då och då passar jag på att vara med på någon av de andra instruktörernas pass. Det gjorde jag idag. 

Ett halvtimmas pass under namnet Ageless Mobility. Det ligger på förmiddagen och många av de som kommer på mitt Qigongpass går även på detta. De flesta är i min egen ålder och uppåt och de vill träna sådant som ökar eller gör att rörlighet i kroppen bibehålls. De vill stärka kroppen och lära sig att använda den på ett sätt som inte belastar t ex leder på ett felaktigt sätt.

Under passet med Ageless Mobility så gick vi igenom, på ett skonsamt sätt, rörligheten i kroppens alla leder. Nacken/huvudet, axlar, ryggen, armar, händer, fingrar, ben, fötter och tår. Det var jätteskönt och ett bra kompliment till Qigongen som några av deltagarna sa. Lugnt och långsamt och även ypperligt för att applicera Alexanderteknikens tänk under tiden.

Efteråt pratade jag med en av deltagarna som varit pensionär i 10 år. Hon berättade hur hon under dessa år ägnat sig åt att lära sig om sig själv och att ta väl hand om sig själv. Hennes vänner frågar henne varför hon tränar så mycket. Hon svarar dem: för att jag vill leka! Delvis menade hon att hon ville orka att leka med sina barnbarn men också vikten av att ha kvar ett lekande och utforskande sinne. Hon tycker att Hagabadet är som en stor lekstuga och det tycker jag är ett fantastiskt betyg för ett spa-och träningsställe.

Så dagens fundering är huruvida vi leker tillräckligt om vi inte är barn, har barn eller barnbarn?

Hur kan kan vi få in mer rörlighet, lekfullhet och lek i vår vardag?

Är det brist på nyfikenhet eller är det omgivningens förväntan som får oss att sluta röra oss

Nu har det gått några veckor sedan jag kom hem från Irland. Min plan att blogga varje dag under veckan blev inte av. Sena kvällar, tidiga mornar och dagarna fulla av intressanta föreläsningar, workshops och möten gjorde att jag valde bort bloggandet.
Under hösten ska jag då och då komma tillbaka till mina upplevelser där och skriva om workshops,  böcker och intressanta Alexanderlärare!

Det var underbart att komma hem till sommarvädret vilket fick kompensera för tomheten som infinner sig när man varit i ett intressant och intensivt sammanhang.
Jag är så lycklig över att vara del av "the Alexander Technique community", det är en skattkista full med kollegor från hela världen som har så mycket kunskap och erfarenheter av att tänka utanför boxen.

Efter kongressen, sommarens blåbärsplockning och helgens medverkan i VivoBarefoots Barfotadag funderar jag på om vi som vuxna har slutat att röra oss så dynamiskt som vi gör när vi är små för, att vi lägger lock på vår nyfikenhet eller för att vi förväntas av omgivningen att "uppföra oss ordentligt", inte vara barnsliga, kunna sitta still och koncentrera sig, vara tysta, lägga band på oss, sitta på stolar (ordentligt med ryggen mot ryggstödet), stå stilla (inte hoppa runt) osv.

Vad tror du?

Det är ju inte lätt att vara nyfiken när man måste koncentrera sig på att vara still, tyst och koncentrerad. Det tar ju både tid och kraft! Det skapar onödig spänning och är förödande för vår andning och hela vårt system. Både för kropp och själ. Det är inte konstigt att vi stelnar till och att vi tappar intresset eller förmågan att vara lekfulla som vuxna.
FILMEN NEDAN av det lilla barnet som tar sig uppåt på en klättervägg är en bra illustration på vad som är nödvändigt och naturligt för en levande individ. Barnet bara är i detta tillstånd. Som vuxna behöver de flesta av oss MEDVETET välja att ta tillbaka det som bl a är att vara människa:

nyfikenhet - som gör att vi hela tiden lär oss nytt, ger oss nya erfarenheter, får oss att växa

viljan - att ta oss framåt och uppåt som gör att vi ser till nästa horisont, vänder oss mot solen och har en inre rörelseriktning uppåt mot ljuset

dynamisk rörelse - utforskande av rörelse åt alla håll, spatial medvetenhet

sinnenas närvaro - utvecklandet av syn, hörsel, smak, doft, känsel, vår proprioception som ger oss information om var vi har kroppens olika delar

att inte ge upp - att hitta lösningar och nya vägar

https://www.facebook.com/EssentialBabyAU/videos/10153292957330380/

Jag hoppas att du blir inspirerad till att ta nya steg när du sett på den här filmen!
Vill du ha hjälp på vägen så är Alexanderteknik en väg att gå.