Andas ut

Ja, du kan andas ut nu...andningen är både naturlig och automatisk.

Det är intressant det här med alla goda råd och tekniker som finns när det gäller andning.
Det finns nyckelbensandning, bröstandning och bukandning. Du kan gå kurser i bl a medveten andning och yogaandning. Sedan kan du öva andning med hjälp av olika apparater. Du kan lägga en hand på bröstet och en på buken för att bedömma om du får tillräckligt med syre.

För syre behöver vi, det kan alla enas om.

På sista tiden har jag tänkt en hel del på andningen och kommit fram till att problem med andningen ofta kommer av att vi glömmer bort att andas ut...eller hur?

Jag läser spännande böcker och inser plötsligt att jag håller andan för att det är så fruktansvärt spännande. Likadant när jag kollar en film eller serie som är dramatisk och något ödesmättat är på väg att ske. När ögonblicket är över...ja, då andas jag ut.

En annan stund kan vara när jag är på väg någonstans, i sista minuten och håller andan i tron att det kommer att gå fortare...känner du igen dig? Andas jag ut kommer strax ny luft in och med det nytt syre och både muskler och hjärna fungerar bättre.

När jag är ledsen men stunden inte känns rätt för att gråta, ja, då är det väldigt effektivt att hålla andan. Andas ut och tårarna kommer.

Yogaövningar eller andningsövningar då man ska hålla andan länge. Oj, vad luften kommer in med kraft när man till slut får andas ut.

Pröva att trä en tråd genom en nål, stå på ett ben eller smyg dig lite försent in på en föreläsning. Vad tror du att du gör? Håller andan förstås.

Gå in någonstans där det luktar illa och man håller andan.
När man själv stinker av vitlök och ska träffa folk - hålla andan kommer som ett brev på posten.

Så försök att bli medveten om vad som "triggar" just ditt "hålla-andan-beteende" i vardagen.
Kom ihåg att andas ut och ha tillit. Inandningen kommer att ske av sig själv.

(Att känslor påverkar andningen vet du och att kroppshållningen påverkar andningen det vet du nog också.)

Hitta tid

När jag idag korsade Järntorget och såg den ene efter den andra av mina medmänniskor ha mobilen i handen, redan vid örat eller pratande i sina headphones så slogs nästan andan ur mig av insikten om hur lätt det är att vi hela tiden förlorar tid, ja, stora sjok av våra liv, när vi tror att vi är effektiva, när vi slår två flugor i en smäll och när vi hela tiden är uppkopplade.

För inte alltför länge sedan fanns det massa väntetid/göra-inget-tid när man tog sig från A till B, stod i kö, satt på vagn eller buss - tid att ha tråkigt, drömma sig bort eller reflektera över livet.

När det som underlättar ens liv, som t ex smartphones gör, blir lika med vanor som man inte reflekterar över
då tror jag det är klokt att stanna upp och tänka efter och ibland

- hitta tid till eftertanke medan vi väntar vid hållplatsen eller åker vagnen istället för att ringa ett jobbsamtal, skicka sms eller spela spel 
- hitta tid till att vara närvarande och att se blommor och människor omkring oss, hälsa på någon, prata en stund, istället för stänga av omgivningen med hjälp av mobilen
- hitta tid att lyssna till vårt innersta och till vår kropps signaler istället för att lyssna på musik eller se en video

Att hitta tiden just nu
För tiden som jag har just nu den kan jag vara medveten om, den kan jag i bästa fall

välja hur jag vill använda