När jag idag korsade Järntorget och såg den ene efter den andra av mina medmänniskor ha mobilen i handen, redan vid örat eller pratande i sina headphones så slogs nästan andan ur mig av insikten om hur lätt det är att vi hela tiden förlorar tid, ja, stora sjok av våra liv, när vi tror att vi är effektiva, när vi slår två flugor i en smäll och när vi hela tiden är uppkopplade.
För inte alltför länge sedan fanns det massa väntetid/göra-inget-tid när man tog sig från A till B, stod i kö, satt på vagn eller buss - tid att ha tråkigt, drömma sig bort eller reflektera över livet.
När det som underlättar ens liv, som t ex smartphones gör, blir lika med vanor som man inte reflekterar över
då tror jag det är klokt att stanna upp och tänka efter och ibland
- hitta tid till eftertanke medan vi väntar vid hållplatsen eller åker vagnen istället för att ringa ett jobbsamtal, skicka sms eller spela spel
- hitta tid till att vara närvarande och att se blommor och människor omkring oss, hälsa på någon, prata en stund, istället för stänga av omgivningen med hjälp av mobilen
- hitta tid att lyssna till vårt innersta och till vår kropps signaler istället för att lyssna på musik eller se en video
Att hitta tiden just nu
För tiden som jag har just nu den kan jag vara medveten om, den kan jag i bästa fall
välja hur jag vill använda
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar