Qigong, Alexanderteknik och "back to the back".

 En kvinna, Gunilla, som jag följer på instagram (@skriva.mellan.himmelochjord) skrev nyligen att Qigong främjar skrivandet och skrivlusten. Hon tyckte att jag skulle prova. Bra idé, tyckte jag och tog med mig papper och penna till mitt qigongpass i parken i tisdags kväll. Vi gjorde sköna Qigongrörelser i solskenet, under blå himmel och med det gröna gräset under fötterna. När passet var klart efter en timma gick jag till en bänk och satte mig. Inspirerad och förväntansfull började jag att skriva. Det kändes jättebra! Efter en kort stund kom en granne och vi började att prata... Vi skulle båda med spårvagnen så jag la ned blocket i ryggsäcken igen.

Det blev bara några rader men jag är säker på att Gunilla har rätt. När man gör qigong, så blir det som med Alexanderteknik. Vi balanseras och centreras. Nervsystemet och andningen blir lugnare. Vi blir mer närvarande och får bättre blodcirkulation och energi, Qi. Det är klart att man gör allting bättre efter det. 

Nu har jag fått inspiration att ta upp bloggandet igen! Tack Gunilla Århäll!

Jag hann skriva följande rader:

"Jag kom hem från Stockholm igår kväll med Alexandertekniken bokstavligen i ryggen. "Back to the back" eller "back back" var dagliga instruktioner under Alexanderlärarutbildningen". 

När jag nu några dagar senare fortsätter dessa rader så kan jag ju tycka att "back to the back" översatt till svenska låter rätt så tokigt. "Tillbaka till ryggen - ett anatomiskt äventyr" låter som en boktitel och upprepningen "rygg rygg" får mig att tänka på, att man på landet, där jag kommer i från sa "hubba hubba" eller om det var "habba habba" för att få hästen att backa i spiltan.

Instruktionen "back to the back" handlar förstås om något helt annat. Det är lätt att tappa bort helheten av ryggen och bålen och vikten av att ha med sig sin baksida och att hitta styrkan i ryggen. För gör man det får man både ryggrad och råg i ryggen. Stark rygg fysiskt är självklart bra för allt möjligt. Det blir både lättare att vara upprätt och att bära tungt. Ryggen stödjer också benen och armarnas rörelser och översta delen av kotpelaren, nacken, håller upp kronan på verket - vårt tunga huvud. Men även för vår självkänsla och vårt självförtroende och för hur vi möter världen är vår rygg oerhört betydelsefull.

Varför tror ni att det är så mycket artiklar om vikten av att ha en bra kroppshållning och att inta "power positions"? 

Jo, för att det gör en makalös skillnad, förstås! Fake it, till you make it, säger man. Men varför hålla till godo med "fake" när man med Alexanderteknikens hjälp kan få fysisk och psykisk styrka genom "back to the back"

Det är förstås inte så enkelt. Och allt handlar givetvis inte om ryggen. Alexandertekniken är heller ingen quick fix utan ett arbete som tar tid, tanke och engagemang. Vi utgår från att vi är en helhet  Alexanderteknik uppmärksammar hur vi kan få kroppens muskler att koppla ihop sig och hur vi får det att ske med hjälp av våra tankar. Vi kallar det "directions" eller på svenska "riktningar". Tankeriktningar som aktiverar kroppen. Det är väldigt häftigt. Subtilt och kraftfullt på samma gång. Riktningar tillsammans med att stanna upp och hejda reaktionsmönster = superpower!

Det gör skillnad på djupet och även långsiktigt, för att man kan ha med sig detta "tänk" i allt man gör, var man vill och när man vill. Det kan upplevas som svårt för att det kräver närvaro, medvetenhet och fokus i kubik eftersom det handlar om att få medvetenhet om sina vanor och sedan hejda dem. 

Att göra som man alltid har gjort är nog alltid det enklaste, för då behöver man inte tänka. Även att träna in något nytt så att det snabbt blir en ny vana är också enklare. Men att medvetet ta sig an sina vanor och beteendemönster är en intressant, spännande, ögonöppnande, rolig, lätt och ibland svår process.

Vi klarar oss inte utan att utveckla vanor, vår hjärna är så konstruerad. Men det går att lära sig att leva mycket mer medvetet och i den närvaron har vi tillgång till många fler valmöjligheter. 

Som Karin Boye så vackert skrivit: "Nog finns det mål och mening i vår färd - men det är vägen som är mödan värd".

Jag åkte till Stockholm för att ta en Alexanderlektion av John Nicholls, en "senior teacher". Han fyller snart 80 år och har undervisat Alexanderteknik i ca 50 år. 

Du ska ha lektion med en master, sa min son, när jag berättade vad jag skulle göra. Det hade han helt rätt i, Alexanderlektionen var fantastisk. Back to basic, back to the body & back to the back!

Jag älskar Alexanderteknik och är så tacksam för att jag blev tipsad om tekniken av sjukgymnaster som jag jobbade med på 80-talet. Jag hade whiplash och varken sjukgymnaster eller ortopeder kunde hjälpa mig. 

Med Alexanderteknik blev jag av med mina nackproblem och fick massor med annat på köpet - stark rygg, bra hållning, lätt och rörlig kropp, frihetskänsla, glädje, valmöjligheter, insikter om mig själv, medveten närvaro och dessutom världens bästa yrke! Det är fortfarande lika magiskt och utvecklande att få en Alexanderlektion. Kanske till och med ännu mer...

Prova du också!

The Power of Habit

Jag minns att när jag skaffade kontaktlinser i 20-årsåldern så skrattade jag åt mig själv ibland, när jag puttade upp glasögonen på näsan bara för att upptäcka att jag inte hade dem på mig…

Då hade jag nog inte börjat med Alexanderteknik och var därför inte så medveten om ”the Power of Habit”. 

Under några veckor har vi haft en kolossal träställning (ett underrede till ett carambolebord) stående utanför lägenhetsdörren. Så flera gånger varje dag har vi öppnat dörren och Bang! så har den slagit i trägrejen där ute. Varje gång har jag tänkt att jag ska komma ihåg nästa gång att öppna dörren försiktigt.

Det har varit: Bang! Bang! Bang! Bang! Bang!

Sen blev det: Stopp, stanna upp, öppna försiktigt! Stopp, stanna upp, öppna försiktigt! Stopp, stanna upp, öppna försiktigt!

Så var det: Stopp, stanna upp, öppna försiktigt…Ja, just det, nu är underredet borta…

Både Stefan och jag har blivit medvetna under dessa veckor. 

Först om vanan i rörelsen och kraften av att öppna dörren för att den slår i något som står utanför.

Sedan har vi kommit ihåg att det står något utanför och öppnat dörren försiktigt. 

Efter det har vi blivit medvetna om att vi redan fått en ny vana som gör att vi varit försiktiga fast det inte behövdes längre.

Det är spännande att märka hur snabbt vi kan lägga oss till med ett nytt beteende.

Vi gör liknande saker när vi får ont någonstans i kroppen. Först blir man medveten om att ett sätt att böja sig eller sätta sig t ex ger smärta i ryggen. Efter ett antal gånger har vi omedvetet/medvetet börjat göra rörelserna på ett annat sätt. Problemet med detta kan bli att vi fortsätter att göra på det nya sättet fast vi inte längre har ont. Denna nya vana kan därför bli orsaken till ny smärta. Osv. Osv. Osv.

Har du några exempel på vanans makt och hur snabbt du har fått ett nytt beteende. 

Skriv gärna en kommentar om vad du lagt märke till.

Mitt företag - Equilibrium

Vad ska mitt företag heta tänkte jag i början på 1989 när jag gick en Starta Eget-kurs??? Ska det heta något med Alexanderteknik, balans och rörelse. Eller kanske med ordet medvetenhet och att vara här och nu??

Svårt, tyckte jag och rådfrågade Oraklernas bok. I Ching or book of changes. Jag har flera men det var nog den stora tjocka boken med förord av C G Jung och översatt till engelska av Richard Wilhelm.

Jag tror att jag använde mig av tre kinesiska mynt för att få fram vilket hexagram som skulle ge mig svar på vilket namn jag skulle ge företaget. Minns ej vilket det blev men någonstans fanns ordet equilibrium med och jag tyckte att det var vackert.

Master Hua-Ching Ni är en som är kunnig i I Ching. Han skrev så här om balans:

”Hence there must be a balance between this up and down movement, there must be a balance between expansion and contraction, a balance between hot and cold, right and left, moving forward and backward, or standing still. As I have myself found through the study of the patterns of living in the I Ching, the I Ching recommends the sage not only one way of action, but three different ways to move, namely forward, backward and standing still. While modern society only knows moving forward as evolution, the I Ching recognizes that while moving backward or standing still, one may well get ahead in one’s evolution, and if it’s not on the material plane, then certainly on the spiritual.”

Kanske var det något sådant som slog an en ton hos mig, något som påminde mig om vad Alexander betytt och betydde för mig och det inspirerade mig till att använda ordet Equilibrium.

Nästa år har jag haft mitt företag i 33 år och jag funderar på om det är dags för ett nytt företagsnamn. Den här gången utan att rådfråga I Ching…

Riktning upp på vägen fram!

Om det inte var så att elscootrar så lätt ramlade och att många av de som använder dem inte lyckas att ta ansvar för hur de kör och hur de parkerar "fordonet" hade dessa kanske inte blivit ett sådant "hatobjekt".

Elscootrar finns i massor, de står i vägen, de dräller omkull, de ligger mitt över trottoaren, de är i vägen framför portar och de är allmänt förfulande av staden. Som om de hade eget liv kommer de farande, alltför fort på trottoarer och gator. 

Ja, jag ser mest negativa saker med dem.

Jag förstår förstås att de kan vara roliga att åka på och praktiska när man inte orkar gå. Man är utomhus och slipper bussar och spårvagnar. Man slipper att bli svettig och behöver inte ha hjälm...

Fast nu har jag uppmärksammat en intressant och positiv sak med elscootern!

Tidigare i veckan blev jag omkörd av tre ungdomar som i full fart åkte förbi mig på trottoaren. Ja, de åkte förbi alla andra framför mig också, både cyklister och de som promenerade.

DÅ såg jag att killarna hade en riktning UPP på färden framåt! De stod bra, balanserande och upprätta med huvudet högt. Eftersom styret är högt upp hjälper det den som åker att vara upprätt och ej sjunka ihop med axlarna.

Jag insåg att för att kunna åka på dessa behöver man använda sig själv hyfsat bra. Det blir naturligt att se sig omkring med lång nacke och huvudet högt. Det krävs balansering och att vara i jämvikt på "fotbrädan" som man står på. 

Det skulle vara svårare att åka om huvudet, axlar och rygg hänger och sjunker ihop, om höfterna skjuts framåt och om knäna är låsta. 

Det vore intressant att se vad folk gör när de går av elscootern, om de har med sig den goda hållningen och balansen eller om de sjunker ihop. Jag kommer att vara väldigt nyfiken framöver när jag ser någon gång upp på eller av en sådan.

När jag ser folk cykla är det ofta helt tvärtom. Krummade ryggar, uppdragna axlar, gamnacke, vaggande från sida till sida är en vanlig syn. Mer regel än undantag, faktiskt. 

Ett tips till oss alla är att låta elscootern uppmuntra oss till att lyfta blicken och föreställa oss att vi står på en sådan när vi är ute och går. Kanske blir stegen lättare och kroppen friare!

För övrigt tycker jag ändå att elscootern är en styggelse!😉

Trettiotvå (32) år

 

Cappuccino och bakelse för att fira mina 32 år som egenföretagare! Ja, 1:a mars 1989 fick jag en stämpel på att jag hade egen firma. Då hade jag varit färdig Alexanderlärare och tillbaka i Sverige sedan 7 månader, gått en starta eget kurs, gett lektioner i mitt vardagsrum på Gibraltargatan (ett bastant skrivbord blev med hjälp av liggunderlag och filt ett ”Alexanderbord” och kära goa vänner och studenthemskompisar hade börjat boka in sig på Alexanderlektioner. Nog var de nyfikna på vad jag gjort under mina 3 år i England men det var också av snällhet för att stötta mig ekonomiskt i början.

Jag har kallat mig den Ofrivillige företagaren för att jag startade företag för att det knappast fanns något företag som hade kunnat anställa mig. Alltför få visste vad Alexanderteknik var då. Så att bli företagare var ett steg jag på vägen som jag fick ta för att kunna arbeta som Alexanderlärare.

När jag i början på 80-talet kom i kontakt med Alexandertekniken var det ”inne och trendigt” att ta Alexanderlektioner, både i Sverige och utomlands om man var intresserad av personlig utveckling, kroppskännedom och rörelse. 

Sedan dess har denna intressesfär fått ett stort ”smörgåsbord” av metoder, tekniker och olika system för rörelse och kroppsterapier. Många av dem har sitt ursprung och inspiration från Alexandertekniken. Men ju längre ifrån källan något är ju mer urvattnat kan det bli eller uppblandat så att det blivit något helt annat. En del lika bra, annat kanske bättre och somligt har försvunnit fort för det innehöll inget beständigt.

Många tycker att det är spännande att söka sig tillbaka till källan och se vad inspirationen egentligen handlade om. Det märker jag idag när jag då och då har elever som kommer från Nia, Feldenkrais, Basal kroppskännedom och andra somatiska praktiker. 

32 år som företagare, snart 33 år som Alexanderlärare. Kanske tar jag fortfarande emot elever om 30 år (då är jag 92 år)...Det finns många Alexanderlärare (bl a F M Alexander själv som gav lektioner när de var 85-100 år). Vi får väl se!

Andra börjar fundera på pensionering när de är i min ålder, själv funderar jag på att starta en 3-årig Alexanderlärarutbildning. Det har vi ingen i Sverige och jag tror att världen kommer att behöva fler och fler som kan lära ut denna fantastiska teknik. 

Vi lever i tider med mycket stressrelaterade sjukdomar, spännings- och smärtproblematik pga av dålig ergonomisk medvetenhet vid dator och mobilskärmar hemma och på jobbet, förslitningar och belastningsproblemtik från hård träning, andnings- och traumatiska besvär efter covid, sömnproblem m.m. Alexanderteknik och Alexanderlärare behövs och gör stor skillnad för människor som lever allt längre och vill ha livskvalité långt upp i åren.

När jag är 90 år och ger Alexanderlektioner ska jag ha på mig hatt med blommor och bjuda på te, sherry, chokladpraliner och anekdoter som en del av lektionerna!

Detektiv och pusselläggare

Att vara Alexanderlärare är som att vara detektiv tänkte jag när jag gav en lektion häromdagen. För i mötet med en elev så finner jag ledtrådar till det problem som gjort att någon bokat en lektion.

Ledtrådarna finns i det personen berättar, sin historia och bakgrund. Det kan handla om olika områden i kroppen som är spända eller som ger smärta. Eller känslor av ångest, oro, nedstämdhet osv. Sjukdomar, skador i nutid eller långt tillbaka kan spel roll såväl som hobbys eller arbetsuppgifter som kräver olika arbetsställningar, även de nyliga eller från förr.

Med sitt kroppsspråk och hur rösten låterv ger eleven också nycklar att använda.

Men främst får jag information från att se hur personen använder sig själv i olika rörelser och aktiviteter. Om jag har mina händer t ex på elevens rygg, nacke eller arm så får jag annan användbar information.

Eleven är lika mycket detektiv som jag och det personen blir varse under lektionen eller under tiden mellan lektionerna blir tillsammans en slags pusselbitar till en större helhet.

Ja, så man kan också säga att som Alexanderlärare är jag även pussel-läggare, stigfinnare och somatisk guide.

Eller en slags rörelse- och sinnescoach som visar på olika vägar och är följeslagare till eleven på väg mot en större helhet som redan finns men har fallit i glömska och behöver hittas igen.

Men jag är van vid att kalla mig Alexanderlärare och gillar det jordnära och praktiska av att som lärare kunna vara tillgänglig i-stunden, i-varandet tillsammans med en annan människa som går igenom en process av att göra till sitt eget, ett helt nytt förhållningssätt till sin egen helhet (kropp/själ/tanke/ande) och till sina reaktioner och till lärande.

Bild på fantastiska böcker, en slags deckare med en fd kinesisk polis i Tibet bland lamor och munkar. I de mest otroliga sammanhang och böcker finns visdomar och insikter att hämta.

Ha en finfin fredag!

Lägg dig på golvet!

Det händer att elever berättar om positiva effekter av Alexandertekniken som gäller någon annan än dem själva, vilket är spännande att få ta del av.

Jag minns en elev som hade berättat om Alexanderteknik på en fest och fått de andra att hitta sina sittben med resultatet att detta gäng satt upprätt på stolarna hela kvällen och pratade om olika saker. Alla tyckte att det kändes jättebra att sitta så.

En del har hälsat från frun/maken/sambon/partnern därhemma att sedan vederbörande började med Alexanderteknik är personen gladare och mår bättre, vilket märks på hemmafronten!

Häromdagen berättade en elev att hennes man har fått diskbråck och hon har visat honom hur han kan ligga på golvet i semisupine och göra den Aktiva vilan (stor hjälp för att lindra/ta bort spänningar och smärta när man har ont i rygg och nacke) och att han nu gör den flera gånger om dagen och tycker att det känns bra. Det är ju fantastiskt!

Sedan skrattade jag gott när eleven sa ungefär så här: ”Ja, det är jättebra med den Aktiva vilan, för när han kommer och är i vägen eller klagar (minns ej vilket hon sa) så säger jag bara: -”Gå och lägg dig på golvet. Då gör han det!”🤣🤣🤣🤣

Den var jättebra! Det ska jag använda mig av när jag tycker att Stefan stör mig! 

Lägg dig på golvet!!

Den Aktiva vilan är ju dessutom jättebra för alla som sitter mycket varje dag. Hela kroppen får vila på ett mycket avlastande sätt och gör det dessutom lättare för vår hållningsmuskulatur att jobba när vi sedan kommer upp igen.