onsdag 23 mars 2011

En vän och kollega - Folke Heinius

Minnen och tankar har hållit mig vaken inatt...
Igår kväll fick jag ett telefonsamtal och fick beskedet att Folke gick bort i måndags. Han fyllde 85 år i augusti och han har haft ett långt och händelserikt liv.

Jag mötte honom i början på 80-talet på en Alexanderteknik-kongress i Danmark. En man svår att glömma...stor i både kropp och energi...en man som tog plats med många historier och mycket humor.

Folke utbildade sig till AT-lärare i London när han var drygt 50 år. Fullkomligt bytte yrkesliv från att ha varit skohandlare. Han organiserade AT-kurser på Helsingborgs stadsteater, på Umeå Opera m.m. Tillsammans med lärare från både England och Sverige gjordes AT-arbete som bl.a i Umeå fortfarande till viss del pågår.

Vi blev goda vänner och pratades ofta vid per telefon. Innan han flyttade till ett äldreboende kom han och hälsade på mig o min familj i Göteborg då o då. Jag besökte sedan honom när jag var i Sthlm. För mig har det varit underbart att kunna prata med denne man om livet, familjen, barnen, relationer och förstås om vårt gemensamma arbete - Alexandertekniken. Han är en av de roligaste människor jag vet - så mycket jag har skrattat under våra samtal och möten. Han har haft en otrolig energi i rösten och en obegränsad nyfikenhet på människor och livet. Han var även mycket nyfiken på vad som skulle komma sedan...på andra sidan...

Jag är tacksam för att jag fick lära känna Folke och kommer att sakna honom mycket. Men jag vet att hans minne kommer att dyka upp ofta och vi är många som kommer att ha historier att berätta om honom. Sen är det inte omöjligt att han kommer att välta ett och annat glas eller släcka en och annan lampa för att visa att han fortfarande har koll på oss...