Kan man träna för mycket? Röra sig för mycket?
Är det inte alltid bra att träna, röra sig och ta i så att svetten lackar.
Vi är invaggade i föreställningen att ju mer vi gör desto bättre blir det.
I lördags var jag med på skobutiken FreeFoots nyöppnande. Nytt namn och nya skor. Det är en underbar butik med fantastiska människor och det händer ofta kul och spännande saker där.
Jag hade nöjet att få vara med under dagen och ge korta Alexanderlektioner till de som ville pröva. Det var många som ville testa, vilket var jätteroligt. Jag hann bara med någon kort paus då o då för att kunna smaka på jättegoda Paleokex.
Genomgående fick jag höra från de som jag undervisade; att det var bra att jobba mycket med sina ben när de t ex stod upp eller skulle sätta och ställa sig. Eller att de försökte att sträcka upp sig och dra bak axlarna för att få en bra kroppshållning.
Den uppfattningen har de flesta. Det märker jag hos de som kommer till mina kurser eller föreläsningar eller tar privatlektioner.
Det måste ju vara bra att ha starka muskler. Att känna att man tar i när man gör något. Eller?
Eftersom jag är som jag är kan jag oftast inte låta bli att skoja då. Då säger jag att man inte behöver jobba med benen (eller nacken) för att ställa sig upp. Det är just där de flesta tar i för kung och fosterland.
Då brukar personen skeptiskt titta på mig...
Jag frågar om jag får guida dem till stående. Vilket jag brukar få göra.
Efter ett ögonblick har jag guidat personen upp. Det skeptiska har då oftast bytts mot förvåning och förvirring. När jag frågar var de jobbade den här gången så blir svaret kanske: "jag vet inte hur jag kom upp", "nu jobbade inte benen alls", "jag tog inte i någonstans", "jag flöt upp till stående".
I lördags var det flera som hade mycket smärta i kroppen, de hade mer eller mindre alltid ont. En av dem sa "jag gillar att träna FÖR mycket". Efter en kort stund kunde personen röra sig utan att det gjorde ont, utan att det var en ansträngning.
Så vad är det vi Alexanderlärare gör för att få andra att ta i mindre?
Svaret är att vi gör så lite som möjligt. Vi använder den kraft som behövs för det vi just gör. Så vi hjälper den vi undervisar att använda den kraft som behövs för att t ex ställa sig eller för att gå eller för att springa eller göra en yogarörelse eller lyfta en skivstång.
När vi använder den kraft som behövs känns det som om man inte tar i någonstans eftersom hela kroppen är med och stödjer rörelsen.
Jag håller med den kinesiske Shaolinmunken som sa att han tyckte om ordet lagom. Det gäller att hitta balans mellan ansträngning och vila. När vi tar i för mycket då spänner vi oss och blockerar flödet i kroppen. När vi slappnar av har vi ingen kraft.
För flöde och smidighet behöver vi vara medvetna och närvarande i kroppen. Då kan vi bli starkare och rörligare utan att skada oss. Öva och öva, steg efter steg.
Lagom är lagom och tillräckligt bra.
närvaro - kroppskännedom - balans - hållning - frihet - medvetenhet - lätthet
Visar inlägg med etikett kroppshållning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett kroppshållning. Visa alla inlägg
måndag 7 mars 2016
torsdag 28 maj 2015
Vad och var är huvud-saken?
Det viktigaste, det primära, viktigaste faktor, kärna, kärnpunkt, springande punkt, företrädesvis, väsentligt är ord som kommer upp när jag söker på synonymer till ordet huvudsak. Inte för inte kanske som vi har huvudet högst upp, med alla våra sinnen redo att ta in världen på olika vis. Att våran huvudsak - huvudet - har stor betydelse för hur vi fungerar är ganska självklart, eller hur. Vad skulle vi göra med vår hjärna om inte huvudet fanns?
Nu är det dock så att vårt huvud, som kroppsdel, är väldigt betydelsefullt för både kroppshållning och koordination.
På bilden ovan ser du huvudet vilande i handen men om du ser bilden nedan så ser du hur huvudet ligger högst upp på ryggraden.
Om du känner med fingrarna bakom öronen så känner du skallbenet. Ditt huvud ligger på atlaskotan ungefär mitt emellan öronen, bakom gommen. Pröva att säga ja, att nicka med huvudet, på kotan där du har fingrarna.
Kotan under Atlas heter axis. Den kallas också för tappkotan för den har en tapp som atlaskotan och huvudet kan vrida sig runt. Så pröva att säga nej genom att vrida huvudet åt vänster och sedan åt höger.
När du är upprätt, i ryggradens fulla längd, så kan du likt en giraff se väldig långt! Dina sinnen ögon, öron och näsa sitter högt här uppe. Det är ditt primära, det viktigaste och mest väsentliga: att låta musklerna runt nacken och halsen som stödjer och rör ditt huvud får vara i fred så mycket som möjligt. Dvs att du har den spänning och tonus som behövs för att möjliggöra huvudets riktning bort och ut från ryggraden. När du t ex sitter, står eller går så blir ditt huvuds riktning upp.
F.M. Alexander kallade detta "the primary control" och det är det jag och mina kollegor lär våra elever. Att låta nacken/halsen vara fri så att huvudet tillåts att ha en riktning framåt/uppåt så att ryggen tillåts förlängas och utvidgas. En dynamisk balans i ett område som de flesta är å ena sidan väldigt omedvetna om och å andra sidan ofta smärtsamt medvetna om.
Idag är en möjlig dag för dig att välja att vara medveten om ditt huvud högst upp på ryggraden. Uppmärksamma hur du "bär" din krona, ditt huvud, ditt allra väsentligaste för att du ska använda dig så bra som möjligt. Observera vad som sker mellan huvud och halskotor och mellan halskotor och bröstkotor eller mellan huvud-nacke-rygg. Fortsättning följer...
Kotan under Atlas heter axis. Den kallas också för tappkotan för den har en tapp som atlaskotan och huvudet kan vrida sig runt. Så pröva att säga nej genom att vrida huvudet åt vänster och sedan åt höger.
När du är upprätt, i ryggradens fulla längd, så kan du likt en giraff se väldig långt! Dina sinnen ögon, öron och näsa sitter högt här uppe. Det är ditt primära, det viktigaste och mest väsentliga: att låta musklerna runt nacken och halsen som stödjer och rör ditt huvud får vara i fred så mycket som möjligt. Dvs att du har den spänning och tonus som behövs för att möjliggöra huvudets riktning bort och ut från ryggraden. När du t ex sitter, står eller går så blir ditt huvuds riktning upp.
F.M. Alexander kallade detta "the primary control" och det är det jag och mina kollegor lär våra elever. Att låta nacken/halsen vara fri så att huvudet tillåts att ha en riktning framåt/uppåt så att ryggen tillåts förlängas och utvidgas. En dynamisk balans i ett område som de flesta är å ena sidan väldigt omedvetna om och å andra sidan ofta smärtsamt medvetna om.
Idag är en möjlig dag för dig att välja att vara medveten om ditt huvud högst upp på ryggraden. Uppmärksamma hur du "bär" din krona, ditt huvud, ditt allra väsentligaste för att du ska använda dig så bra som möjligt. Observera vad som sker mellan huvud och halskotor och mellan halskotor och bröstkotor eller mellan huvud-nacke-rygg. Fortsättning följer...
![]() |
Huvudet på ryggraden |
onsdag 26 november 2014
Andas ut
Ja, du kan andas ut nu...andningen är både naturlig och automatisk.
Det är intressant det här med alla goda råd och tekniker som finns när det gäller andning.
Det finns nyckelbensandning, bröstandning och bukandning. Du kan gå kurser i bl a medveten andning och yogaandning. Sedan kan du öva andning med hjälp av olika apparater. Du kan lägga en hand på bröstet och en på buken för att bedömma om du får tillräckligt med syre.
För syre behöver vi, det kan alla enas om.
På sista tiden har jag tänkt en hel del på andningen och kommit fram till att problem med andningen ofta kommer av att vi glömmer bort att andas ut...eller hur?
Jag läser spännande böcker och inser plötsligt att jag håller andan för att det är så fruktansvärt spännande. Likadant när jag kollar en film eller serie som är dramatisk och något ödesmättat är på väg att ske. När ögonblicket är över...ja, då andas jag ut.
En annan stund kan vara när jag är på väg någonstans, i sista minuten och håller andan i tron att det kommer att gå fortare...känner du igen dig? Andas jag ut kommer strax ny luft in och med det nytt syre och både muskler och hjärna fungerar bättre.
När jag är ledsen men stunden inte känns rätt för att gråta, ja, då är det väldigt effektivt att hålla andan. Andas ut och tårarna kommer.
Yogaövningar eller andningsövningar då man ska hålla andan länge. Oj, vad luften kommer in med kraft när man till slut får andas ut.
Pröva att trä en tråd genom en nål, stå på ett ben eller smyg dig lite försent in på en föreläsning. Vad tror du att du gör? Håller andan förstås.
Gå in någonstans där det luktar illa och man håller andan.
När man själv stinker av vitlök och ska träffa folk - hålla andan kommer som ett brev på posten.
Så försök att bli medveten om vad som "triggar" just ditt "hålla-andan-beteende" i vardagen.
Kom ihåg att andas ut och ha tillit. Inandningen kommer att ske av sig själv.
(Att känslor påverkar andningen vet du och att kroppshållningen påverkar andningen det vet du nog också.)
Det är intressant det här med alla goda råd och tekniker som finns när det gäller andning.
Det finns nyckelbensandning, bröstandning och bukandning. Du kan gå kurser i bl a medveten andning och yogaandning. Sedan kan du öva andning med hjälp av olika apparater. Du kan lägga en hand på bröstet och en på buken för att bedömma om du får tillräckligt med syre.
För syre behöver vi, det kan alla enas om.
På sista tiden har jag tänkt en hel del på andningen och kommit fram till att problem med andningen ofta kommer av att vi glömmer bort att andas ut...eller hur?
Jag läser spännande böcker och inser plötsligt att jag håller andan för att det är så fruktansvärt spännande. Likadant när jag kollar en film eller serie som är dramatisk och något ödesmättat är på väg att ske. När ögonblicket är över...ja, då andas jag ut.
En annan stund kan vara när jag är på väg någonstans, i sista minuten och håller andan i tron att det kommer att gå fortare...känner du igen dig? Andas jag ut kommer strax ny luft in och med det nytt syre och både muskler och hjärna fungerar bättre.
När jag är ledsen men stunden inte känns rätt för att gråta, ja, då är det väldigt effektivt att hålla andan. Andas ut och tårarna kommer.
Yogaövningar eller andningsövningar då man ska hålla andan länge. Oj, vad luften kommer in med kraft när man till slut får andas ut.
Pröva att trä en tråd genom en nål, stå på ett ben eller smyg dig lite försent in på en föreläsning. Vad tror du att du gör? Håller andan förstås.
Gå in någonstans där det luktar illa och man håller andan.
När man själv stinker av vitlök och ska träffa folk - hålla andan kommer som ett brev på posten.
Så försök att bli medveten om vad som "triggar" just ditt "hålla-andan-beteende" i vardagen.
Kom ihåg att andas ut och ha tillit. Inandningen kommer att ske av sig själv.
(Att känslor påverkar andningen vet du och att kroppshållningen påverkar andningen det vet du nog också.)
onsdag 1 december 2010
Text-Neck eller Sms-nacke...Har du en sådan?
Nya ord och nya begrepp följer trender och nyheter. Om min pappa, född 1914, levt hade han nog sett undrande ut om jag frågat honom utifall han sett någon med "Sms-nacke"...
Jag har sett många med Text-Neck! På spårvagnen, på cykel (?), gående över gatan, gående med barnvagnen...Du har sett dem också - unga som gamla-lutande över sina mobiler, ivrigt tryckande meddelanden som skickas till någon som strax står med samma kroppshållning. Detta sprider sig som en farsot och enligt följande video och kommentar av en kiropraktor, kan denna kroppshållning leda till mängder av hälsoproblem.
Mobilanvändandet är en aktivitet av många som gärna resulterar i att huvudet rör sig framåt/nedåt eller bakåt/nedåt på ett sådant sätt att halskotpelaren förkortas och trycks ihop.
Jag har sett många med Text-Neck! På spårvagnen, på cykel (?), gående över gatan, gående med barnvagnen...Du har sett dem också - unga som gamla-lutande över sina mobiler, ivrigt tryckande meddelanden som skickas till någon som strax står med samma kroppshållning. Detta sprider sig som en farsot och enligt följande video och kommentar av en kiropraktor, kan denna kroppshållning leda till mängder av hälsoproblem.
Mobilanvändandet är en aktivitet av många som gärna resulterar i att huvudet rör sig framåt/nedåt eller bakåt/nedåt på ett sådant sätt att halskotpelaren förkortas och trycks ihop.
F.M Alexander upptäckte i slutet på 1800-talet (långt innan någon ens drömt om mobiltelefoni) att denna huvudrörelse var en stark vana i de flesta aktiviteter och den främsta anledningen till hans röstproblem. Kiropraktorn på filmen tipsar om träning för att stärka vissa muskler. Vill man komma åt problemet på ett djupare plan rekommenderar jag en serie Alexanderteknik-lektioner.
Så var uppmärksam på dig själv - flyttar du huvudet närmare mobilen eller mobilen närmare huvudet? Vilka vänner och arbetskamrater lider av Sms-nacke? Kanske bästa omtanken och julklappen i år är en Alexanderlektion! Den Tasmaniska Tomten skapar just nu Julerbjudanden!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)