fredag 16 november 2012

Att vara i vägen

Jag är en sådan som är i vägen...

Jag sitter i vägen så andra inte kommer förbi. Jag tar helt enkelt för mycket plats.
Orsaken till detta är min förkärlek till yttersta delen av stolen. Jag sitter gärna så långt ut på stolen att jag nästan trillar av. Jag vill ha mina ben utanför stolsitsen; då sitter jag på sittbenen, benens tyngd sjunker ner i golvet och jag sitter stadigt och skönt. Jag gör det lätt för mina hållningsreflexer och hållningsmuskler. De gör jobbet - inte stolen.
Då känner jag mig fri, stark och alert!

Fri att röra mig vart och hur jag vill
Stark för att jag bär upp mig själv
Alert för att jag andas djupt och mina sinnen är vakna

Men det är klart, resten av stolen, stolsitsen och ryggstödet tar ju upp plats bakom mig så att jag är i vägen.

Men när jag jobbar med att skriva, är i samspråk med andra på ett café, på möten eller lyssnar på ett föredrag - då vill jag vara närvarande med alla mina sinnen, jag vill öppna upp och ta in, känna av och förstå. Det är så mycket lättare att göra det när jag är upprätt (får bra cirkulation och syre till hjärnan) och har stöd från marken.

Det är få stolar på allmänna platser som ger en god och skön möjlighet att få det stödet som möjliggör ett bra sittande. Många stolar sluttar bakåt både med sits och ryggstöd, de är för höga eller låga, för mjuka, hårda eller för hala. Då är enda chansen att sitta långt ut på stolen.

Så jag fortsätter att sitta långt ut på stolen och att Vara i vägen.

onsdag 17 oktober 2012

Nackproblem hos barn och ungdomar

Den här veckan är det uppmärksamhetsvecka för Ett Friskare Sverige, för tredje året i rad. Veckan syftar till att få oss att röra oss mer och äta bättre. Så att vi blir friskare och mår bättre! Att påverka barn och ungdomar till mer idrott och nyttigare kost är en av avsikterna.

Att tonåringar får besvär av att sitta för länge framför dataspel eller att de står/sitter och hänger över sina mobiler är nog de flesta tonårsföräldrar medvetna om. Spända axlar, krumma ryggar och huvudvärk är vardagsmat.
Många vuxna har jobb som kräver att de tillbringar större delen av en arbetsdag framför datorskärm och tangentbord och det leder till svåra problem

För några veckor sedan kunde man läsa i Metro om 11-åringen som fick gå till doktorn för att hon hade ont i nacken och fick huvudvärk. Orsaken var för många timmar i samma position vid datorn och mobilen.
Idag är det mer och mer vanligt att 10-åringar söker vård för nack- och huvudvärk. I artikeln säger sjukgymnasten Pär Hafstad: "Ungdomar kan sitta med huvudet, denna femkilosklump, maximalt hängande i ytterläge i timmar medan de chattar, skickar sms läser mejl och läser på facebook. Man vet idag att det ger besvär i både nacke och huvud".
Som lärare i Alexanderteknik jobbar jag sedan drygt 20 år med att lära ut hur man kan förändra sina vanemönster och sina reaktioner. Jag ägnar varje lektion åt att göra eleven medveten om hur vårt huvud, denna "femkilosklump", har en avgörande betydelse för hur vi fungerar och hur vi mår. Om huvudets tyngd hänger, skjuts framåt eller kollapsar bakåt kommer det att påverka funktionen av hela kroppen. När inte kroppen funkar eller mår bra då mår inte själen bra. De tu är ett!

Läkare i USA kallar det för "text-neck". På svenska kan vi kan kalla det  "dålig hållning", "sms-nacke" eller "gamnacke" och det är fler och fler som söker sig till Alexandertekniken på grund av de besvär som kommer av att sitta för länge framför datorskärmen, sin Ipad eller mobil.

Jag vill uppmärksamma hur man å ena sidan lämnar in fler och fler rapporter om hur farligt det är med stillasittande och hur man å andra sidan tar in Ipads på dagis och ger barnen egna laptops i skolan. Att de flesta barn har egna mobiler sedan första klass verkar vara obligatoriskt idag.
Det är självklart att ju tidigare vi människor börjar med att sitta stilla mer och mer, vilket man gör om man sätts framför TV, dator, Ipad eller får en smartphone i handen redan som ettåring - ju mer stillasittande blir vi när vi växer upp.

Från detta skapas beroende! Från detta utvecklas vanor som är svåra att bryta! Dessa vanor märks bl annat i form av hållningsmönster, rörelsemönster och andningsmönster. Dessa mönster följer med in i varje aktivitet som vi sedan ägnar oss åt.

Som tur är så kan man lära om! Kontakta närmaste Alexandertekniklärare!



torsdag 19 april 2012

"Paddans" intåg på förskolor

När målet blir viktigare än vägen dit är det mycket som kan gå fel...

Idag läser jag ännu en artikel i GP om hur barn i förskolan använder Ipad och jag blir upprörd när jag tänker på vad lite "folk som tar beslut" egentligen vet om konsekvenserna av det de bestämmer.

Jag har inget emot Ipad - jag vill gärna ha en själv!! Det som står i dagens artikel handlar om hur kreativa ungdomar på ett IT-gymnasium skapat en applikation med sagor byggda på vad barnen på en förskola berättat och leksaker som finns där. Det tycker jag är fantastiskt bra och jag tror småbarnen kommer att älska denna app!!

Det som upprör mig är att vi idag vet att de flesta människor tillbringar alltför många timmar sittande varje dag. Sittande på väg till jobbet i bil eller spårvagn, sittande framför skrivbord/dator, sittande på möten, sittande i bil/buss på väg hem från jobbet, sittande vid matbord/fikabord, sittande framför datorn/tv:n hemma. Om man sedan är aktiv på gym eller joggingrundan en dryg timma varje dag så kan det förstås inte uppväga alla dessa timmar av sittande.

Sitta är en sak men att sitta illa är en annan!

De flesta människor sitter illa. De har inte tillräckligt starka ryggmuskler så en stol får göra jobbet som den egna kroppen faktiskt klarar av om man låter den jobba som den ska. De flesta sjunker ihop/kollapsar bålen under en stor del av sittandet med konsekvens att lungorna och tarmarna trycks ihop. Alla inre organ får arbeta under press. Detta försvårar förstås både andning och tarmfunktion och är givetvis en ansträngning/stress på de andra organen också.

Vad som oroar mig är mängden av tid som ungdomar och barn idag tillbringar sittande eftersom mångas största intresse och fritidssysselsättning handlar om mobilanvändning och dataspel/TV-spel. Vi vet inte konsekvenserna av detta förrän om 10-20 år. Kommer de att uppvisa belastningsskador i t ex rygg och nacke redan i 20-årsåldern? Med långa sjukskrivningar och rehabilitering som följd. Eftersom ekonomin styr det mesta så är det lätt att räkna ut att det blir väldigt kostsamt för samhället.

Därför blir jag upprörd när jag läser om hur barn redan i ett och två-årsåldern ska lära sig hantera en Ipad. De kommer att lära sig supersnabbt och de kommer att älska det!!! Det kommer att medföra massor av positiva saker.

Risken är dock stor att barnets/människans medfödda, naturliga grundläggande förmåga och självklarhet att fungera som en koordinerad helhet tappas väldigt tidigt.

Jag tycker att det är oförsvarbart om konsekvenser av för mycket teknikanvändande och stillasittande på förskolor leder till sämre balans och koordination, försämrad kroppshållning, dålig kroppsmedvetenhet och belastningsskador redan hos barn.

Tänk om ett förskolebarns dag om några år ser likadan ut som en vuxens: sitter på kärra/cykel/bil/buss till förskolan, sitter på samlingar, sitter vid datorbord, sitter med Ipad, sitter vid matbord, sitter på kärra/cykel/bil/buss på vägen hem, sitter framför matbord, sitter framför TV/dator/Ipad. Då är ju frågan om en timmas fri lek och en timmas organiserad lek räcker för att kompensera allt stillasittande!

Vi behöver lära oss av de små barnens sätt att röra sig och förhålla sig!Inte tvärtom!

Så res på dig idag! Ofta! Bli så lång du är! Låt dina lungor ta in så mycket luft som det bara går! Lek med ditt barn! Kryp! Hoppa! Spring!!!!

fredag 13 april 2012

Alexanderteknik för utövare av kamsport och annan fysisk träning

Med glädje låter jag dig ta del av Spyro Katsigiannis reflektioner över Alexanderteknik och hur tekniken är ett redskap som underlättar både hans träning och hans liv för övrigt!


The Alexander Technique is one of those ideas that I would classify either under the category of “too good to be true”, or under the category “it’s so simple, it’s pure genius”.
On an emotional level, I will never cease to be impressed by the uncanny ability of an experienced Alexander Technique teacher, such as Barbro Olsson, to lightly touch the small of my back and detect excessive tension in my thigh muscles – and she’s absolutely right each and every single time she does it! The thing is that if she can sense it, I can become aware of it and that can only be good!
On an intellectual level, I can’t help but think that, by helping shine a light on our movement habits, the Alexander Technique provides us with awareness and the option to correct the inefficient ones. Mind you, it’s not about replacing bad habits with good ones – it’s about recognizing habits for what they are, and consciously choose whether to succumb to them or not. In mindfulness, there is freedom – or so I think.
On a purely pragmatic level, as a veteran practitioner and teacher of martial arts / combat sports and a strength training coach, I am very grateful for getting lessons in the Alexander Technique from Barbro, for the most pedestrian and unglamorous of reasons: my technique has become way more powerful with much less effort, my movement is more graceful (or so people tell me), my breathing is easier and deeper, and my chronic injuries (including herniated discs in my lower back, a torn meniscus in my right knee and tendinosis in my right shoulder) seem to be a lot less annoying. As an added bonus, my everyday-life tasks, such as sitting in front of a computer, prolonged driving or walking my dog feel less demanding.
Regardless of whether you are practicing some kind of physical discipline (sports, martial arts, dancing etc), I highly recommend taking Alexander Technique lessons with Barbro. Awareness of your body and freedom of movement can improve your life in more ways than you can imagine. It’s one of those ideas that is so simple, it’s pure genious!


(För intressant och kompetensutvecklande läsning gå gärna in på http://www.dynamoclub.se)

söndag 8 april 2012

Att Andas är att Leva

Läser dagens Göteborgs-Posten och dricker en kopp grönt te med vanilj i soffan. Solen skiner, himlen är blå och termometern visar minusgrader.

GP har en serie på tre om att Kramas, Andas och Prata. Idag handlar det om att andas och om hur viktigt det är med kvalité i andningen för att vi ska må bra, både i kropp och själ.
Göteborgsoperans hornist Gregoire Nenert berättar om hur han tränar sin andning varje dag för att kunna spela så bra som möjligt.
Han kom i kontakt med Alexanderteknik i 20-årsåldern och återvänder till AT för att få grundning, avspänning, minska stress och att för att låta andningen fungera av sig själv.

Alexanderteknikens grundare var i början kallad "The Breathing Man" då han fick stor medvetenhet och kontroll över sin andning.
Samtidigt som han han kom till rätta med sitt röstproblem blev han mycket medveten om hur han andades och hur andningen var en del av hur han använde sig själv ("the Use of himself" = hans rörelsemönster, kroppshållning, tankar och känslor tillsammans som en helhet).

Andningen är en komplex aktivitet. Vi kan styra över den, hålla andan, andas med olika tekniker osv men när vi sover behöver vi inte tänka på den alls, andningen sker helt och hållet av sig själv.

Andningen påverkas av vad vi håller på med och speglar våra tankar och känslor. Själv märker jag alltid att jag håller andan när jag tittar på en actionfilm om det är spännande eller läskigt. Känslor av olika slag gör att vi andas djupare eller håller andan. Springer vi eller går uppför en trappa förändras andningen.

Många människor upplever problem med andningen pga att de håller andan eller andas högt uppe i bröstet. När andningen "hålls" på något sätt så fixeras bröstkorgen. Istället för att luften expanderar bröstkorgen sidledes kan den stelt häva sig upp och ner. Detta påverkar ryggradens flexibilitet genom att den dras ihop.Det kan bero på stress, tillbakahålla känslor, kroppshållning m.m.
Man kan ofta koppla "dålig andning" till sammanbitna käkar och tänder, stel och förkortad nacke.
Hjärtspecialister ser "dålig andning" som en bidragande orsak till hjärtsjukdomar.
Vårat humör påverkas av hur mycket syre vi får in när vi andas. Så när vi andas högt uppe i bröstet och får in lite syre kan det göra oss trötta och hängiga.

Om vi tror att att vi måste ta ett andetag, att andningen är något som vi "gör" då är det oundvikligt att vi stör vår naturliga andningsrytm.

Men om vi förstår att andningen är en integrerad del av användningen av oss själva då är det mycket lättare att kunna förstå hur våra olika rörelsevanor och hållningsvanor stör den naturliga andningen. Då kan vi lära oss att hejda och undvika dessa mönster.

Om du andas bra så kommer din inandning expandera och lite lyfta ut din bröstkorg sidledes vilket gör att diafragman rör sig neråt. Med din utandning lyfts diafragman upp igen genom att bröstkorgen/revbenen dras ihop.

Viktigt att tänka på för att förbättra din andning är att tillåta din rygg att förlängas så att revbenen och diafragman kan röra sig.
Det är naturligt att andas in och ut genom näsan för då renas och värms luften upp innan den går vidare till lungorna.

Så idag kan du fundera på hur du har det med andningen genom att observera hur ofta din bål är ihopsjunken eller när du lyfter bröstkorgen. Kolla också om du mest andas in och ut genom munnen eller näsan. Detta är nycklar och ledtrådar till en förbättrad, djupare och naturligare andning.

Genom Alexandertekniken blir andningen fördjupad och naturlig genom att användningen av kroppen/tanken/känslan gör oss integrerade och närvarande.

fredag 30 mars 2012

Att fånga möjligheter

Plötsligt for en möjlighet förbi - jag sträckte mig efter den och fångade den i flykten!

Jag får ofta höra att jag är väldigt aktiv på facebook! Att det verkar hända mycket!
Det gör det verkligen och det med en rasande fart. Även om Facebook inför förändringar med jämna mellanrum och det finns mycket som jag inte är insatt i så känner jag att det är ett otroligt praktiskt verktyg! Jag gillar det! Det är som med Alexanderteknik! Jag använder mig av redskapet, jag väljer själv hur, till vad och när. Det förenklar mitt liv på så många sätt att ha lärt mig att använda dessa verktyg.

Det är det som är så fantastiskt med att lära ut Alexanderteknik. Att få sätta detta redskap i "händerna" på andra människor. Att se hur andra kan ta kontroll över och hantera sina liv, sin hälsa och sin kropp. Istället för att vara hänvisade till andra hela tiden. Det är toppen att det finns massor med olika tekniker, behandlingar, träningssätt, träningsredskap, tillskott, terapeuter, coacher - för vi kan alla behöva hjälp på traven med ibland det ena och ibland det andra. Det finns ingen metod, diet, träning som kanske kan ge dig allt utan du behöver lite olika för att du ska få ihop ditt eget livspussel.

Alexandertekniken är ramen, basen, botten och stödet som ger dig möjligheterna att kunna växa på alla plan.
Som ger dig en stark rygg! Inte för att du lägger många timmar på någon speciell träning eller använder några särskilda kläder utan för att det helt enkelt är helt naturligt att ha en stark rygg och ha en bra kroppshållning! Det finns inbyggt i oss, som en reflex!

När man blir medveten om de vanor som hela tiden aktiveras. De rörelsemönster och hållningsvanor som gör att vi sjunker ihop, krummar oss, säckar ihop, förkortar oss. Det som sker när vi knyter oss, låser oss, håller andan, fixerar blicken, tänker samma tankar, känner samma känslor m.m. Kan vi bli medvetna om detta och hejda detta så behöver vi inte göra så mycket. Vi återgår till en naturlig balans och en koordination och frihet i vår kropp som är fantastisk. Det blir lätt att röra sig, det ger en god hållning utan ansträngning, andningen sköter sig själv och det blir lättare att leva!

Det kan bli lättare att fånga möjligheter för man ser dem helt enkelt!

Jag såg möjligheten att vinna en analys av hemsidan genom Driftig.nu! Tänkte att det vore väl toppen, att få hjälp med min hemsida! Vad mer kan jag göra med den för att den ska bli intressant och lätt att få information från. Att få tips om hur jag får den mer synlig så att alla i Sverige kan få kunskap om Alexanderteknik! Jag vill att hemsidan också ska bli ett praktiskt redskap både för mig och för dig - hoppas verkligen att jag vinner!!!

torsdag 15 mars 2012

Utrensning, nätverksträff och ny facebooksida!

Några dagar av förkylning gav ett plötsligt stopp i vardagen! Jag trodde att det var influensa men i så fall är den av en mildare art. Jag har haft mycket jobb, barnen har varit förkylda och jag har samtidigt haft mycket funderingar och grubbel kring barndomshemmet som är till försäljning.
Det är så skönt att kunna lita på kroppen! Den säger stopp när det är stopp som behövs, tycker jag i varje fall. Det är inte alltid lämpligt (med tanke på jobb och andra åtaganden) men ur ett större perspektiv brukar det vara det bästa.

Det ger tid till bearbetning och utrensning och det känns som om det passar bra så här i mitten av mars. Jag ska skyffla ut massa gammal bråte och samtidigt försöka skapa tomrum och tid över till att öppna upp för något nytt!

Om några timmar är det dags för ännu ett av Qoola Qvinnors nätverksträffar här i Göteborg. Det är 83 stycken som har anmält sig till Afternoon Tea på Soho.
Siv Thuresdotter, Agneta Oreheim och jag är oerhört glada för det gensvar vi fått på dessa träffar. Fantastiskt att känna att det finns ett sådant intresse och en sådan kraft när vi samlas!

Vem vet vad vi kan hitta på tillsammans?!!
Vilka samarbeten kommer att startas?!!
Vilka upplevelser kommer vi att dela?!!

Många av oss är småföretagare utan anställda och utan arbetskamrater.

Precis som att var och en av oss fungerar bättre som en helhet (när kropp och sinne är närvarande och i kommunikation) så kan vi som företagare fungera bättre när vi är närvarande i ett sammanhang och i kommunikation med andra!

Några dagars soffliggande kontemplation har också gett mig beslutsamheten att öppna en ny facebooksida som heter "Alexanderteknik - Tips, frågor & svar om ergonomi, hälsa & utveckling"

Se: http://www.facebook.com/Alexanderteknik

Välkommen till min nya sida!!

Dags att lämna soffan! Nu är tiden inne att vara aktiv!

söndag 4 mars 2012

Berika och värna om livet hos Punctum Saliens

Att utmanas är också ett sätt att berika och värna om livet! Det är många gånger lättare att låta bli att utvecklas...att skylla på att man inte kan eller inte får rätt hjälp eller ren och skär lättja osv. Sådan är jag när det gäller tekniska saker! Oj, så mycket motstånd jag har...!

Jag blev inbjuden att skriva ett gästinlägg för Punctum Saliens. Skriva tycker jag är roligt och det har jag alltid tyckt! Förmodligen är det kopplat till positiv bekräftelse i skolan då jag älskade att skriva uppsats!

Elisabeth som bad mig skriva inlägget skickade mig en "ikon" som jag kunde använda när hon publicerat inlägget. Ikon?? Vad kan det vara? Jag vågade trycka på det hon skickat till mig och upp kom den fina ikonen där det står Månadens gästinlägg, bild på mig osv. Vad ska jag göra med den? Som en struts som stoppar huvudet i sanden tänkte jag för mig själv att det får jag be min man hjälpa mig med när han kommer hem...

Idag sa jag dock Stopp! Stannade upp!
Såg mitt mönster/min vana av att inte vilja lära mig något nytt som jag kan ha nytta av när det gäller min dator (för vilken gång i ordningen som jag sett den vanan i vitögat utan att välja en ny väg har jag ingen aning om men det är ofantligt många).

But enough is enough!

Idag är dagen då jag tänker på att låta min nacke vara fri, sänder mitt huvud framåt/uppåt så att min rygg kan förlängas och vidgas (skönt, nu kunde jag andas djupare igen!), känner fötterna i golvet, säger nej till min vana, fortsätter att ta hand om "mig själv på bästa AT-vis) och provar mig fram steg för steg...
Ännu vet jag inte om ikonen och länken kommer att komma med på detta blogginlägg men i så fall har jag ändå börjat en ny bana, jag har börjat göra mig lite friare från det som stoppar mig och Det är ett Stort Steg framåt!
Läs gärna mitt gästinlägg och passa på att titta runt på Punctum Saliens för där finns massor av tänkvärt, matnyttigt och vackert! Tack Elisabeth för att du gav mig möjlighet att skriva och ändra en vana!

http://www.punctumsaliens.se/skattkammare/barbro-olsson-skapar-mojligheter-for-manniskor-att-utvecklas

Ha en underbar dag och början på denna första vecka i mars! Jag är megastolt över mig själv och tar med mig det under dagen!!

söndag 19 februari 2012

När ledigheten är slut är då friheten över?

Det gnälldes och klagades på morgonen över att sportlovet var över.
Varför kan det inte vara två veckor istället...?
Jag vet att när sommarlovet är över så kommer även det upplevas som för kort...

När barnen väl är hemma från skolan idag har det säkert varit rätt okey, till och med kul stundtals under denna måndag.
Snabbt är skolrutiner och tidiga mornar vardag igen.

De flesta vuxna upplever nog samma känslor efter en helg och efter semestern. Jag funderar på vad det är som är så svårt att gå tillbaka till? Om man verkligen vantrivs med jobb och skola och inte mår bra av sin livssituation så är det en annan sak. Nu tänker jag på de perioder i ens liv då man jobbar med något som man själv valt och man har ett arbete och arbetskamrater som man trivs med.
Jag undrar om det har med de fasta tiderna att göra, det monotona i att gå samma väg till jobbet och det likartade i arbetsuppgifterna dag efter dag.
Jag tror att i vår familj har det med de fasta tiderna att göra för de kan man inte påverka. Att kunna välja att vara uppe sent och sova längre. En del vuxna kan flexa på jobbet och det upplevs som en frihet. Barnen, i varje fall på låg, mellan och högstadiet kan inte flexa.

Men arbetstider och skoltider lämnar oftast inget utrymme för det egna valet. Det finns ingen chans att följa sin inre klocka om man arbetar på förskola och är den som ska öppna. Det finns inte möjlighet för barnet att säga jag vill börja dagen klockan nio och ha mattelektionen senare idag.

Jag tror att många skulle må bättre, barn som vuxna, om det fanns en större flexibilitet vad gäller tider. Det är ju i de allra flesta fall inte möjligt att få bestämma sina egna arbetstider.

Är det då något man kan göra för att inte förlora "sin frihet" och sin möjlighet att lyssna till sin inre klocka. Ja, jag tror det. Fast det kräver väldigt mycket mer medvetenhet och disciplin...att ändra sina vanor.

Mannen och Sönerna vill vara uppe sent på kvällen och sova länge på morgonen. Jag vill lägga mig tidigare på kvällen och gå upp tidigare på morgonen. Under lång tid har jag närt en önskan om att komma upp i arla morgonstund och i lugn och ro dricka te, läsa, skriva eller bara sitta och filosofera.

Nu ljusnar det tidigare och tidigare och kanske är det denna vår som jag klarar att utveckla disciplinen att vända sena kvällar till tidiga mornar. Jag är en sådan som gillar både att vara uppe sent och att gå upp tidigt så ibland behöver jag välja vilket som ska få råda under en period. Nu längtar jag efter den tidiga morgonens frihet och möjlighet! Vem vet kanske jag få med mig någon annan i familjen...

tisdag 17 januari 2012

Tvättstugefunderingar

Vad det är bra med alla vardagsgöromål och sysslor som ger möjlighet till reflektioner över hur det i stunden står till i knoppen och kroppen.

I vår tvättstuga har vi käcka vagnar i stål som man kan lägga tvätten i och köra från tvättmaskin till torktumlare o torkrum. Tvättstugan är ganska stor med två tvättmaskinsrum och två torkrum och ett större rum som man passerar för att komma till dessa andra rum. Det finns ett flertal dörrar och en smalare gång att ta sig igenom. Tvättmaskinsrummen har dessutom bänkar att vika tvätt på och trösklar att ta sig över.

Tvättkorgarna i stål har två hjul så att man kan tippa dem bakåt och dra dem. De låter väldigt mycket och det är lätt att slå i dem i väggar, dörrar, kanter m.m. När det sker är det skrammel och stopp, oväsen och man fastnar, det rycker och sliter och drar i själen och den arma kroppen.

Det vill säga om man har för bråttom och inte är närvarande. Om man hyser en önskan om att bli klar innan man är klar och hellre vill vara någon annanstans. Men ett annat ord om man är vad F. M. Alexander kallar "endgaining" då sker allt det obehagliga som beskrivs här ovan.

Om man istället väljer att vara i vad käre Alexander kallar "the Means-where-by", dvs, närvarande, i balans, med öppna och vakna sinnen då är tvättkorgen på hjul en förlängning av mig själv och inga onödiga ljud hörs, inga vägar slår jag i utan jag o vagn tar oss som i en dans mycket smidigt över trösklar, igenom gångar och dörrar och jag kommer i en takt som fungerar bäst till torkrummet och där kan jag fortsätta min mycket mindfulla "härvaro" i tvättstugan! Varje stund kan vara en övning i att applicera Alexanderteknik och därmed vara närvarande vilket jag hellre kallar "härvarande". Pröva själv och låt mig veta hur det gått!