Att stanna upp och hejda det du gör - kan det ge dig mer tid? Får du mer gjort och bättre resultat om du gör mindre?
Det är intressanta frågor, tycker jag. För när vi inte mår bra, har ont och känner oss stressade så verkar det svåraste av allt vara att ge sig tid.
Tid att ställa sig upp om man är trött på att sitta, tid att andas, tid att återhämta sig, tid att ställa in stolen och arbetsbordet så att det passar, tid att lyfta blicken, tid att äta, tid att tacka nej till arbetsuppgifter, tid att sova, tid att skratta, tid att lyssna på de signaler som ges.
När vi väl har lärt oss något så sitter det i ryggmärgen. Vi utvecklar vanor. Det är både energisparande och väldigt praktiskt att inte behöva tänka ut hur jag ska lyfta skeden eller påminna mig om att öppna munnen när jag äter morgongröten.
Det mesta vi gör under en dag är vi därför helt omedvetna om, vi bara gör. Vi trycker på tangenter, vi böjer oss och plockar upp saker vi tappat, vi snörar på oss löparskor eller rullar ut yogamattan. Vi lagar mat och vi öppnar dörrar, plockar ur diskmaskinen och borstar våra tänder eller barnens tänder. Vi kör bil, sadlar hästen, klappar katten och snyter näsan. Vi lyssnar, vi pratar och vi löser uppgifter.
I bästa fall är vi medvetna om en del av det som vi just gör men väldigt sällan har vi medvetenhet om HUR vi gör det vi gör.
Att vara på autopilot kan ställa till med problem om vi har lärt in något fel eller om vi använder oss själva och vår kropp på ett onödigt slitsamt sätt. För då upprepas dessa vanor och vi blir bättre och bättre på att göra sådant som kan hindra oss eller skada oss i våra vardagliga aktiviteter.
Det blir lätt ett ekorrhjul av vanor och vi utvecklar rörelse - och hållningsmönster där vi tar i med mer kraft än vad som är nödvändigt, belastar kroppen oergonomiskt, gör annat än det vi tror att vi gör och håller på längre än vad vi egentligen orkar. Blir vi stressade ökar spänningsnivån och det blir större risk för skador eller att göra fel och då blir vi inte klara i tid, vi får göra om och stressen ökar...Och vi har inte tid att lyssna på kroppen och själens signaler.
Våra vanor är också vår trygghet. Det känns rätt att göra som man brukar hur skadliga dessa vanor än kan vara för vår hälsa. Det kan upplevas fel och förvirrande att använda sig själv bättre. När vi låter våra vanor styra behöver vi inte tänka. Därför känns det i början ansträngande att vara medveten och att aktivt tänka. Men om vi ser medvetandet som en mycket otränad muskel som vi kan träna upp så kan det bli lättare. Den som börjar bli medveten vill träna den färdigheten mer och mer.
Fördelarna med att stanna upp och lära om är många. En liten studie har gjorts i USA, där några barnkirurger får en serie med Alexanderlektioner.
Den visade att när kirurgerna hade lärt sig att använda sig själva bättre så blev deras arbetsställningar mer ergonomiska och effektiva. Detta ledde till att operationerna utfördes snabbare, vilket ledde till mindre blödningar och snabbare läkning hos de som blivit opererade. Både läkare och patienter vann tid och hälsa!
Så stanna upp för att bli medveten, hejda vanorna som är oekonomiska och skadliga för dig så kommer du fram fortare, blir klar snabbare, rör dig lättare och med stor sannolikhet kommer du att slippa ont i ryggen och nacken.
Nästa vecka läser du Marjas tidigare och nästa inlägg här: http://marjabennett.com/2018/02/bortom-ergonomin-den-kapabla-manniskan-3/
Luras inte av klockan - stanna upp och få mer tid och energi.
närvaro - kroppskännedom - balans - hållning - frihet - medvetenhet - lätthet
Visar inlägg med etikett ergonomi. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett ergonomi. Visa alla inlägg
måndag 26 februari 2018
fredag 2 september 2016
Om 5 år
Dagens tema i bloggutmaningen heter #Om5år och det är ju en utmaning att tänka på var jag är med mitt företag om 5 år.
Det ligger i tiden och det skrivs ofta artiklar om hur man ska jobba med sina drömmar och hur man ska nå sina mål och delmål, ett visst antal månader eller år framåt. Själv har jag jobbat med detta i mental träning och med en coach för några år sedan. Det är spännande!
I Alexandertekniken utgår vi ifrån nuet, det är här och nu vi kan bli medvetna om vad vi just gör, var vi är och det är i nuet vi kan hejda reaktioner och mönster och välja nya vägar och nya sätt att göra saker på.
Vi kan därifrån vi är, i stunden också ha mål för framtiden förstås. Något som vi jobbar för, något vi vill uppnå eller någonstans som vi vill komma.
Alla vill nog ha ett gott liv och det är ju ett mål i sig. De flesta vill nog också göra gott för andra och det finns lika många sätt att göra det på, som det finns människor.
Jag är tacksam för att ha valt ett yrke som Alexanderlärare, där jag dagligen hjälper människor att må bra och att de med Alexanderteknik som redskap har möjligheten att kunna förbättra sina liv på olika sätt.
Så detta gör jag fortfarande om 5 år.
Men förutom att jag fortsätter att ge privatlektioner så kommer jag även att gå in på företag för att arbeta med personalgrupper för att främja hälsa och förbättra ergonomi. Alexanderteknik blir då ett gemensamt förhållningssätt att arbeta med.
Redan i höst kommer jag att åka till en arbetsplats för att arbeta med en personalgrupp, dels i grupp men även med privatlektioner.
Att njuta av att ha tid, att släppa stress och nå inre stillhet ligger högt på önskelistan hos många. Att kunna göra det i en vacker miljö och med god mat och möjlighet till att kunna ta promenader eller att springa en runda gör det hela ännu bättre.
Så helgkurser och retreats, kanske veckokurser är också sådant som jag kommer att ha etablerat om 5 år.
Redan i höst har jag en första återhämtande retreat på Thorskogs slott den 11-12 november. Med Alexanderteknik, Qigong, promenader, slottsmiddag och härligt sällskap. Vill du vara med?
Mer uppgifter kommer snart på www.alexandertechnique.se
#fbusept2016#bloggsucce#Om5år
Det ligger i tiden och det skrivs ofta artiklar om hur man ska jobba med sina drömmar och hur man ska nå sina mål och delmål, ett visst antal månader eller år framåt. Själv har jag jobbat med detta i mental träning och med en coach för några år sedan. Det är spännande!
I Alexandertekniken utgår vi ifrån nuet, det är här och nu vi kan bli medvetna om vad vi just gör, var vi är och det är i nuet vi kan hejda reaktioner och mönster och välja nya vägar och nya sätt att göra saker på.
Vi kan därifrån vi är, i stunden också ha mål för framtiden förstås. Något som vi jobbar för, något vi vill uppnå eller någonstans som vi vill komma.
Alla vill nog ha ett gott liv och det är ju ett mål i sig. De flesta vill nog också göra gott för andra och det finns lika många sätt att göra det på, som det finns människor.
Jag är tacksam för att ha valt ett yrke som Alexanderlärare, där jag dagligen hjälper människor att må bra och att de med Alexanderteknik som redskap har möjligheten att kunna förbättra sina liv på olika sätt.
Så detta gör jag fortfarande om 5 år.
Men förutom att jag fortsätter att ge privatlektioner så kommer jag även att gå in på företag för att arbeta med personalgrupper för att främja hälsa och förbättra ergonomi. Alexanderteknik blir då ett gemensamt förhållningssätt att arbeta med.
Redan i höst kommer jag att åka till en arbetsplats för att arbeta med en personalgrupp, dels i grupp men även med privatlektioner.
Att njuta av att ha tid, att släppa stress och nå inre stillhet ligger högt på önskelistan hos många. Att kunna göra det i en vacker miljö och med god mat och möjlighet till att kunna ta promenader eller att springa en runda gör det hela ännu bättre.
Så helgkurser och retreats, kanske veckokurser är också sådant som jag kommer att ha etablerat om 5 år.
Redan i höst har jag en första återhämtande retreat på Thorskogs slott den 11-12 november. Med Alexanderteknik, Qigong, promenader, slottsmiddag och härligt sällskap. Vill du vara med?
Mer uppgifter kommer snart på www.alexandertechnique.se
#fbusept2016#bloggsucce#Om5år
torsdag 8 oktober 2015
Ergonomi för nyblivna mammor
Jag har ett roligt arbete!
Idag hade jag en härlig förmiddag med 11 bebisar och deras mammor.
Jag fick i början av hösten en förfrågan från en av mammorna om jag skulle kunna ge några tips och råd vad gäller hur man sitter när man ammar, går och bär, lyfter och kör barnvagn. Det tackade jag förstås ja till, när får man annars chansen att träffa så många gulliga småttingar på en och samma gång,
För egen del hade jag en enorm nytta av Alexandertekniken under mina båda graviditeter och under förlossningarna. Att tiden efter att barnen kommit skulle vara jobbig med lite nattsömn och ingen egen tid var jag inställd på men inte hur ansträngande det kunde vara att bära ett så litet barn. För man bär sina barn mest hela tiden kändes det som plus att de som regel går upp i vikt varje vecka...Så jag hade verkligen nytta av att kunna ta hand om mig själv.
Sitta i soffan eller på pinnstol att amma brukar väl ingen ens reflektera över. Självklart sätter man sig i soffan eller sängen. Problemet är bara att det är lite för mjukt för att kunna ge oss det stöd som behövs för att kunna sitta upprätt. Så vi pratade om vikten av att ha mycket kuddar, gärna några som är fasta, plus amningskudden. Stöd bakom ryggen och stöd under armarna.
Att sitta på sina sittben (vilka man känner tydligare på t ex en pinnstol) hjälper till när man ska sitta upprätt och att ha huvudet högst upp och inte i vad vi kan kalla mobilnacke. För det är ju så att vi vänder vår uppmärksamhet ner mot barnet när vi ammar och då blir det lätt att precis som med mobilen så böjer vi på nacken istället för att böja huvudet. Mammorna fick pröva om de kunde hålla barnet med ena handen/armen och släppa ner axeln och armen på den andra sidan - det gick! De fick också fundera på om de kunde böja mindre i handlederna när de gav barnet stöd, för att slippa onödiga spänningar och smärta.
Vi tittade på några av mammorna när de stod upp och höll barnen. Vad vi såg var att det var lätt att översträcka knäna och låsa höfterna, luta ryggen bakåt, dra upp axlarna och dra ihop nacken. Men det gick fint att släppa i knän och höfter och att hitta jämnvikt över fötterna, låta ryggen hjälpa armarna att bära barnet. Då åkte axlarna ner, nacken blev längre och huvudet kom högre upp.
När det handlar om hur man står vid skötbordet berättade jag att deras barn längre fram kommer att kunna vara deras bästa lärare i hur man böjer sig!
Så jag presenterade "monkey", hur man böjer i höfter, knän och anklar men behåller längd längs rygg, nacke och huvud.
Barnvagnskörning blir lätt att det är vagnen som drar med sig föräldern. Så jag tipsade om att hålla
lätt i handtagen och se armar och händer som förbindelsen mellan kropp och vagn. Då behöver man bara flytta sin kropp framåt så skjuts vagnen framåt och armar, axlar och nacke behöver inte jobba så mycket.
Som avslutning fick några vars bebisar somnat pröva på att ligga på golvet i konstruktiv vila vilket uppskattades. Det brukar alltid vara lika förvånande att det kan vara så skönt att ligga på ett hårt golv med en hård bok under huvudet.
Vill du veta mer om nyttan man kan ha av Alexanderteknik, se här
Idag hade jag en härlig förmiddag med 11 bebisar och deras mammor.
Jag fick i början av hösten en förfrågan från en av mammorna om jag skulle kunna ge några tips och råd vad gäller hur man sitter när man ammar, går och bär, lyfter och kör barnvagn. Det tackade jag förstås ja till, när får man annars chansen att träffa så många gulliga småttingar på en och samma gång,
För egen del hade jag en enorm nytta av Alexandertekniken under mina båda graviditeter och under förlossningarna. Att tiden efter att barnen kommit skulle vara jobbig med lite nattsömn och ingen egen tid var jag inställd på men inte hur ansträngande det kunde vara att bära ett så litet barn. För man bär sina barn mest hela tiden kändes det som plus att de som regel går upp i vikt varje vecka...Så jag hade verkligen nytta av att kunna ta hand om mig själv.
Sitta i soffan eller på pinnstol att amma brukar väl ingen ens reflektera över. Självklart sätter man sig i soffan eller sängen. Problemet är bara att det är lite för mjukt för att kunna ge oss det stöd som behövs för att kunna sitta upprätt. Så vi pratade om vikten av att ha mycket kuddar, gärna några som är fasta, plus amningskudden. Stöd bakom ryggen och stöd under armarna.
Att sitta på sina sittben (vilka man känner tydligare på t ex en pinnstol) hjälper till när man ska sitta upprätt och att ha huvudet högst upp och inte i vad vi kan kalla mobilnacke. För det är ju så att vi vänder vår uppmärksamhet ner mot barnet när vi ammar och då blir det lätt att precis som med mobilen så böjer vi på nacken istället för att böja huvudet. Mammorna fick pröva om de kunde hålla barnet med ena handen/armen och släppa ner axeln och armen på den andra sidan - det gick! De fick också fundera på om de kunde böja mindre i handlederna när de gav barnet stöd, för att slippa onödiga spänningar och smärta.
Vi tittade på några av mammorna när de stod upp och höll barnen. Vad vi såg var att det var lätt att översträcka knäna och låsa höfterna, luta ryggen bakåt, dra upp axlarna och dra ihop nacken. Men det gick fint att släppa i knän och höfter och att hitta jämnvikt över fötterna, låta ryggen hjälpa armarna att bära barnet. Då åkte axlarna ner, nacken blev längre och huvudet kom högre upp.
När det handlar om hur man står vid skötbordet berättade jag att deras barn längre fram kommer att kunna vara deras bästa lärare i hur man böjer sig!
Så jag presenterade "monkey", hur man böjer i höfter, knän och anklar men behåller längd längs rygg, nacke och huvud.
Barnvagnskörning blir lätt att det är vagnen som drar med sig föräldern. Så jag tipsade om att hålla
lätt i handtagen och se armar och händer som förbindelsen mellan kropp och vagn. Då behöver man bara flytta sin kropp framåt så skjuts vagnen framåt och armar, axlar och nacke behöver inte jobba så mycket.
Som avslutning fick några vars bebisar somnat pröva på att ligga på golvet i konstruktiv vila vilket uppskattades. Det brukar alltid vara lika förvånande att det kan vara så skönt att ligga på ett hårt golv med en hård bok under huvudet.
Vill du veta mer om nyttan man kan ha av Alexanderteknik, se här
tisdag 6 oktober 2015
När smärta inte går över
Jag har läst i Unionens tidning Kollega att 7 av 10 kvinnor har haft ont i nacke, skuldror eller armar under det senaste året. Det står också att endast 4 av 10 arbetsgivare gör något åt problemet.
Så vad gör den som har smärtan?
"Man biter ihop och jobbar vidare i tron att det ska bli bättre".
Tyvärr blir det för väldigt många inte bättre, tvärtom så kan det vara så att man hamnar i en nedåtgående spiral och smärtan blir värre och värre och från att finnas på ett ställe så kan smärtan sprida sig till större eller fler områden. Till slut kanske sjukskrivning är oundviklig.
När jag var på Alexanderteknikkongressen i Limerick i augusti lyssnade jag på min kollega Judith Stern som är både fysioterapeut och Alexanderlärare sedan över 40 år. Hon har specialiserat sig på smärta.
Hon sa att i USA är 75 % av all smärta relaterad till hur man använder sig själv och sin kropp. Det är det som vi Alexanderlärare är experter på.
I Wikipedia läser jag om Ergonomi, läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan och hur man försöker att anpassa arbetsplatser, stolar, bord, arbetsredskap efter människans behov och förutsättningar.
Det är mycket bra och viktigt att man fortsätter att arbeta med detta men eftersom människor är olika vad gäller längd, styrka, uthållighet och syn och att många förflyttar sig under en arbetsdag så är det svårt att tillgodose alla de krav som skulle kunna anpassas. Det är också så att många tycker att det är svårt att ställa in t ex stolar eller glömmer bort att göra det.
Det som jag ser skulle göra en oerhörd skillnad och dessutom vara praktiskt genomförbart och
förmodlingen mycket kostnadseffektivt är att ta in Alexanderlärare på arbetsplatser. För att ge
föreläsningar och praktiskt arbete i grupp. Sedan bör varje enskild anställd som har behov av detta få en praktisk arbetsplatsbedömning. Där lär de sig om sig själva och blir medvetna om sina specifika vanor när de t ex sitter framför datorn eller lyfter tungt.
De flesta vet hur de ska göra sitt arbete ergonomiskt rätt, i teorin, för sådant går man igenom på de flesta arbetsplatser. Men de flesta har ingen aning om hur de verkligen sitter, står eller böjer sig när de väl är inne i arbetet. Det är vad som sker då som är orsak till större delen av alla smärtproblem på arbetsplatser.
Som Alexanderlärare är det här något som jag går igenom med de flesta av mina elever under privatlektionerna. Om de sedan börjar att applicera det som de lär sig på sin arbetsplats så brukar de flesta rapportera att besvären försvinner, att de finner det lättare och lättare att sitta bra eller stå bra eller böja sig rätt.
Några saker att tänka på är följande:
- ju snabbare man kan komma in och arbeta med den som börjar få smärtor ju lättare är det att få bukt med. När det blir kronisk smärta är det svårare och tar längre tid.
- de vanor en människa har finns med både på jobbet och hemma, alltså är det värdefullt att lära ut verktyg som folk kan ha med sig hela tiden.
Detta är en snabb skiss som sonen gjorde när vi var på Tullens i våras. Intressant att se hur lätt det är att skjuta fram hakan och huvudet och att krumma ryggen när man sitter och pratar med varandra.
Så vad gör den som har smärtan?
"Man biter ihop och jobbar vidare i tron att det ska bli bättre".
Tyvärr blir det för väldigt många inte bättre, tvärtom så kan det vara så att man hamnar i en nedåtgående spiral och smärtan blir värre och värre och från att finnas på ett ställe så kan smärtan sprida sig till större eller fler områden. Till slut kanske sjukskrivning är oundviklig.
När jag var på Alexanderteknikkongressen i Limerick i augusti lyssnade jag på min kollega Judith Stern som är både fysioterapeut och Alexanderlärare sedan över 40 år. Hon har specialiserat sig på smärta.
Hon sa att i USA är 75 % av all smärta relaterad till hur man använder sig själv och sin kropp. Det är det som vi Alexanderlärare är experter på.
I Wikipedia läser jag om Ergonomi, läran om hur arbetsredskap och arbetsmiljö påverkar människan och hur man försöker att anpassa arbetsplatser, stolar, bord, arbetsredskap efter människans behov och förutsättningar.
Det är mycket bra och viktigt att man fortsätter att arbeta med detta men eftersom människor är olika vad gäller längd, styrka, uthållighet och syn och att många förflyttar sig under en arbetsdag så är det svårt att tillgodose alla de krav som skulle kunna anpassas. Det är också så att många tycker att det är svårt att ställa in t ex stolar eller glömmer bort att göra det.
Det som jag ser skulle göra en oerhörd skillnad och dessutom vara praktiskt genomförbart och
förmodlingen mycket kostnadseffektivt är att ta in Alexanderlärare på arbetsplatser. För att ge
föreläsningar och praktiskt arbete i grupp. Sedan bör varje enskild anställd som har behov av detta få en praktisk arbetsplatsbedömning. Där lär de sig om sig själva och blir medvetna om sina specifika vanor när de t ex sitter framför datorn eller lyfter tungt.
De flesta vet hur de ska göra sitt arbete ergonomiskt rätt, i teorin, för sådant går man igenom på de flesta arbetsplatser. Men de flesta har ingen aning om hur de verkligen sitter, står eller böjer sig när de väl är inne i arbetet. Det är vad som sker då som är orsak till större delen av alla smärtproblem på arbetsplatser.
Som Alexanderlärare är det här något som jag går igenom med de flesta av mina elever under privatlektionerna. Om de sedan börjar att applicera det som de lär sig på sin arbetsplats så brukar de flesta rapportera att besvären försvinner, att de finner det lättare och lättare att sitta bra eller stå bra eller böja sig rätt.
Några saker att tänka på är följande:
- ju snabbare man kan komma in och arbeta med den som börjar få smärtor ju lättare är det att få bukt med. När det blir kronisk smärta är det svårare och tar längre tid.
- de vanor en människa har finns med både på jobbet och hemma, alltså är det värdefullt att lära ut verktyg som folk kan ha med sig hela tiden.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)