torsdag 19 maj 2016

Längre och några kilo lättare med Alexanderteknik

Om jag kan lova det?
Att du blir längre och väger mindre om du tar Alexanderlektioner.

Nej, det är klart att jag inte kan. Men jag kan nästan till 100 % lova att du kommer att känna dig längre och lättare.
Det är faktiskt inte ovanligt att den som använder sig av Alexanderteknik faktiskt blir längre och att
de får skriva in en eller flera centimeter till i passet.
Om det inte är så att de är barn så har de förstås inte växt flera centimeter till.
Den tillkomna längden kommer av att de flesta i sin vanemässiga kroppshållning och i sitt sätt att använda sig själv i rörelse, sällan är i sin fulla längd.
Med hjälp av Alexanderlektioner kommer de att tillbringa mer och mer tid i sin fulla längd (för det kommer att kännas så mycket bättre) så då blir "den nya längden" bestående.

Visserligen händer det att elever använder sig av Alexandertekniken för att förändra kost och rörelsevanor och då går ner ett antal kilon.

Men när jag skrev i rubriken "några kilo lättare" menade jag känslan av att bli lättare.
Om du någon gång har lyft ett litet barn eller en katt som inte vill bli lyft, så vet du att det är jättesvårt och att de plötsligt verkar väga mer än vad de gör. Hur de håller emot och inte vill bli upplyfta.
Reaktionen, intentionen och riktningen mot marken gör dem tunga.

De flesta av oss går omkring med en omedveten riktning nedåt och vi blir då verkligen tunga mot marken.
Under en Alexanderlektion lär sig eleven att medvetet skifta denna riktning. Dels genom att tillåta huvudet att få ha en mer fördelaktig riktning upp/ut från ryggraden, vilket aktiverar hållningsmuskulaturen men också genom att träna sin tanke och sitt medvetande. Att tänka upp och "att vara" högre upp.
Uppåt ger upplevelse av både längd och viktskillnad. Det ena ökar och det andra minskar.

Ja, detta är synligt för den som tittar, eftersom kroppshållning och rörelseriktning förändras.

Detta kan vara skäl nog att börja med Alexanderteknik. Du behöver varken hållningsväst eller träning på gym för att uppnå detta. Det blir dessutom bestående.

Leta upp närmaste Alexanderlärare och boka ett antal privatlektioner.

söndag 15 maj 2016

Från att löpa bra till att sitta bra

Klockan är 22.22. Det är söndag kväll och pingstdagen, en fullspäckad vecka är nästan över och jag längtar efter att gå och lägga mig när jag har skrivit färdigt.

Veckan som började så ljus, solig och varm med radiointervju, föreläsning, bloggutmaning, Tai Chi mitt i veckan, Qigong på Hagabadets takterrass, undervisning och övergick sedan i moln, kyla, vind och regn.

Eftersom min kollega Malcolm Balk kom i torsdags kväll och workshopen i The Art of Running var igår, så höll jag tummarna för uppehåll. Det höll upp! Jag var så glad!

I fredags fick fyra glada löpare var sin privat coaching i löpning av Malcolm. Utanför min lokal längs Viloplatsen filmades och instruerades de under eftermiddagen. Jag tittade på lite då och då.
Några av dem ska springa Göteborgsvarvet så det blir spännande att höra hur det går.

Jag har själv några elever som kommer på Alexanderlektion på lördag strax innan de ska springa varvet. Roligt!

Lördagens deltagare, bl a jag själv och äldste sonen var mycket nöjda med workshop i The Art of  Running. För mig är det fjärde gången som jag gör den och det är alltid en del nytt som gör att pusselbitar faller på plats.
Själv har jag ingen löparlängtan inom mig, jag längtar efter att göra Tai Chi och Qigong eller att gå långa promenader, men trots det kan jag tänka mig att lägga in lite korta joggingstunder då och då, som en utmaning. Så inspirerande och bra är Malcolm som coach!
Det blir nog The Art of Running 2017 också...




En kollega från Finland, kom till Göteborg för att vara med på kursen. Han heter Jyri Lamminmaki och han har tillverkat en Alexanderteknikinspirerad stol, som han kallar Upsupp.
https://www.facebook.com/upsupp/

Han tog med sig en till mig!
Nu är jag återförsäljare för en stol som är både bra att sitta på och snygg att se på. Den är jätteläcker!
Den är höj och sänkbar. Rak, platt stolsits som gör det så mycket lättare att sitta.  Mjukt lutande i framkanten. Litet smalt ryggstöd som är placerat i skulderbladshöjd. Om man vill luta sig bakåt. Vilket ger rygg och armar möjlighet för rörelse. Helt enkelt en stol som gör skillnad!
Det går bra att boka tid för att komma till Viloplatsen för att se och provsitta den om du är
intresserad. Jag kan även komma till din arbetsplats.

Som ni ser så blev även Malcolm väldigt förtjust i Upsupp, så det flyger nog snart en stol till Montreal!

torsdag 12 maj 2016

Sitta passivt, sitta aktivt - HUR vi sitter är en viktig aspekt.

Att röra på sig är livsviktigt!
Det vet vi och om vi inte visste att det är så kan man nästan varje vecka läsa artiklar om hur farligt det är att sitta.
Det särskiljs inte särskilt ofta, i dessa artiklar, att det är en del skillnad på aktivt sittande och passivt sittande.
Medan det senare innebär att använda ryggstöd och armstöd samtidigt som man sjunker ihop så är ett aktivt sittande precis som det låter. Aktivt, du kan sitta på en pall, på en pilatesboll, sadelstol eller långt ut på en vanlig stol.

När du sitter passivt låter du stolen göra allt jobb och du själv gör inget. Det är som om kroppen kopplas bort. Om man dessutom sjunker ihop både framåt och bakåt så måste nacken knycklas ihop och bli kort för att du ska kunna titta framåt när du vill titta på den du pratar med eller på en dataskärm.
Som om inte det skulle räcka, har vi ofta en sida vi föredrar att ha mest tyngd på, vilket betyder att hela ryggraden också lutar/böjs/säckar ihop sidledes. Huvudet lutar då lite åt andra hållet. Sedan kan vi lägga till förkärleken många av oss har av att lägga ena benet över det andra knät. Vi tillbringar ofta många timmar varje dag med att sitta så här. Det har blivit vanor som inte är så lätta att ändra på. Vår kropp är passivt sittande medan vår hjärna och intellekt är på alerten och ständigt presterande.

Om du aldrig sitter som det är beskrivet ovan eller om du är omedveten om hur du brukar sitta, testa och känn efter vad dessa obalanser gör med dig. Hur känns det?
När man stannar upp och tänker efter en stund och känner vilken effekt detta har på hela vårt system är det inte så konstigt att förstå att det kan vara hälsovådligt.

Att sitta aktivt är däremot en helt annan femma!
Det gjorde vi galant när vi var små, säkert upp till vi började skolan och sedan tappar de flesta av oss bort konsten att kunna sitta.
Gå på kafé och observera småbarnen och dess föräldrar. Vilken skillnad på närvaro, uppmärksamhet, helhet och kroppshållning. När vi kommer till de vuxna så är det inte mycket vad gäller de kvalitéerna som skänker glädje för ögat.

Att sitta aktivt betyder att kunna sitta på sina sittben, med en lång, förlängd rygg, där huvudet lätt och fritt kan röra sig högst upp på kotpelaren, så att våra sinnen kan uppmärksamma det som sker omkring oss. Att under långa stunder kunna skippa ryggstöd utan att det känns jobbigt. Vår hållningsmuskulatur fixar detta, det är dess jobb som vi genom passivt sittande eller genom att svanka och lyfta upp bröstet och dra tillbaka axlarna (i tron att vi då får en bra hållning) undanhåller dessa muskler.
Om vi sitter på en stol/pall är det förstås också bra att ha fötterna stadigt placerade på golvet (om vi inte sitter på huk eller i skräddare på stolen) för att kunna få ett bra stöd för benen. Ryggen och armarna hänger ihop. Har vi ingen bra kontakt mellan armar och rygg är det stor chans att axlarna får göra mycket jobb.
Att sitta aktivt betyder att våra inre organ har utrymme, de trycks inte ihop. Då är det lättare att andas och att organen fungerar som de ska. Allt som trycks ihop under en längre tid fungerar sämre.
Att sitta aktivt betyder rörelse, naturlig rörelse, frihet i kroppen och en ständig balansering.
Att sitta aktivt är en hjälp till att vara mer närvarande och medveten. Att andas och att vara en helhet.
Det tillåter flöde igenom hela oss.

Våra vanor är våra ständiga och mest trogna följeslagare. Så de vanor vi har när vi t ex sitter (aktivt eller passivt) tar vi med oss till stående, när vi går, när vi tränar och t o m när vi går och lägger oss.

Att kunna sitta aktivt är en av de bonusar man får när man börjar med Alexanderteknik.
En annan bonus är att man börjar lyssna till kroppens signaler vilket betyder att man inte längre kommer att sitta för länge åt gången.
Det är en glädje att både kunna sitta, stå och att röra sig med lätthet. Att öppna upp och ta in oss själva och det som är omkring oss.






tisdag 10 maj 2016

Använda Alexanderteknik i P4 radiostudio

För inte alltför längesedan (25/4) var det en artikel i GP  om mig och hur jag kom i kontakt med Alexanderteknik. Min inkörsport var min nacke. Spänd, stel och illa behandlad i några smärre trafikolyckor.
Genom årens lopp har jag blivit intervjuad för ganska många olika tidningar så jag kände mig ganska lugn inför den artikeln. Den blev jättefin och jag har sedan dess fått mycket positiv feedback och det är många som nu vill pröva om Alexanderteknik kan hjälpa även deras nackproblem.

Långhelgen vi har bakom oss tillbringades i vår stuga. Natur, trädgård, sol och värme gjorde att tanken på jobbet var långt borta. Upptäckte att jag hade ett meddelande på telefonen från någon på Sveriges Radio som ville att jag skulle ringa upp...

När jag ringde fick jag prata med en producent som hade ganska många frågor om Alexanderteknik. Han frågade om jag ville komma till P4:as studio för morgonprogrammet på måndag 9:e maj och svara på lite frågor där. Jag sa förstås ja! Det är roligt med utmaningar och alltid kul att få berätta för fler om vad Alexanderteknik är.

För mig är det vid ett sådant här tillfälle en skatt att ha Alexanderteknik att använda mig av.

Att vara med i radion var för mig något helt nytt. En situation som kan sätta igång nervositet, stress, tvivel, rädsla inför alla möjliga "tänk-om-det-och-det-och-det-händer".

Jag kom till Sveriges Radio strax före 8:a på måndag morgon och fick en namnbricka, blev hämtad och fick gå igenom en sluss, åka hiss och sedan sätta mig utanför P4:as studio och vänta. Med en kopp te! Efter nyheterna skulle jag komma in...

Ylva och Lovisa (jag hoppas att jag säger rätt namn nu) kom och hälsade och så var det plötsligt dags för mig att kliva in i studion.

Jag trodde att man satt vid bord och sände radio men det var nog längesedan...här använde man ståbord. Medan nyheterna tonade ut skulle jag jobba lite med Ylva så att Lovisa kunde filma och lägga ut på Instagram. Det hade jag inte väntat mig...
https://www.instagram.com/p/BFLRpFPhl17/
Efter det fick jag ta på mig hörlurar som var lite trixiga att få på då jag hade en hårknut mitt på huvudet...
Högt tempo, snabbt prat och många frågor. Det var jätteroligt!
Medan jag svarade på frågor om vad Alexanderteknik är så arbetade jag med Lovisa för att visa hur man kan använda AT för att släppa spänningar i axlarna, gamnacke osv. Min kollega Marja berättade sedan att hon kunde märka att det blev lugnare i studion och att tjejerna gick ner i varv.

Så för egen del stannade jag medvetet upp mig själv många gånger, när jag gick upp på morgonen, när jag väntade på vagn och buss, när jag stod vid SR och tittade ut över vattnet, när jag satt utanför studion och väntade, när jag var i studion och svarade på frågor.
Vad gör jag då när jag stannar upp?
Jag gör inget, jag låter mig vara.
När jag låter mig vara då är jag lugn. Då andas jag, då känner jag stöd från det jag står på, jag är stabil. I det tillståndet fungerar det mesta lätt, det finns ett flöde, en kraft och möjlighet till medvetna val.
Sedan är det ju en bonus att det kan märkas genom etern att tjejerna i studion kunde följa med i Alexanderteknikflödet.

Nu är jag en erfarenhet rikare och tänker att det vore väldigt roligt att komma till SR och arbeta med de olika personalgrupperna där!

P.S. Vill du höra intervjun så hittar du den vid ca 2:18:04
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/721104?programid=4198 D.S.

torsdag 7 april 2016

Blommorna och vi behöver ljus och syre för att växa och må bra


Tänk allt som har legat gömt i jorden som nu kommer fram i ljuset. Det är lika fantastiskt varje år.
Faktiskt tycker jag att det blir mer och mer fantastiskt för varje år.

Jag njuter av varje blomma jag ser och de små små gröna skiften som man kunnat ana på buskarna på gården. Knappt  att ögat först kunde se det och nu någon vecka senare så är det synliga blad. Idag såg jag stora, stora knoppar på ett träd och även syrenernas knoppar är plötsligt där.

I  morse drack jag långkokt vatten med citron och honung. Enligt pålitlig källa är detta bra att göra som kur på mornarna då och då. En slags utrensning och rening. Gott är det också!

Igår fick jag en fantastisk tvåtimmars Thaimassage av dottern till en god vän. Jag tänker idag att det var verkligen passande och behövligt att få en sådan  grundlig genomgång av hela kroppen nu när det är vår. Det är inte bara trädgårdar som ska rensas och rustas för det nya växandet eller fönster som ska putsas för att ljuset ska komma in.

Vår kropp behöver också förberedes för ljus, luft och rörelse inför vår och sommar!

För en del blir lektioner och kurser i Alexanderteknik en sådan nystart. Att öppna upp, släppa spänningar och växa uppåt, precis som all växtlighet nu gör.


Så fick även jag syn på tussilagon. Längs med trottoaren uppe i Annedal. Jag som trodde att de bara växte på landsbygden...Naturen är underbar!


måndag 21 mars 2016

Jag älskar Alexanderteknik!

Jag funderar på vad som gör att jag älskar Alexanderteknik så mycket. Vad är det som jag får genom AT och som jag inte får genom annat?

Jag älskar att få massage! Det finns många former och det är alldeles, alldeles underbart. Jag skulle gärna gå och få massage varje dag om det var möjligt. För jag älskar beröring och känslan av att sjunka in i mig själv och att slappna av. Det är det ultimata för att vara snäll mot sig själv, att bli omhändertagen och berörd med respekt och skicklighet. Jag går därifrån mer avspänd, mjukare och friare i kroppen. Lugnare. Har jag haft ont innan så har jag med all sannolikhet mindre ont efter massagen.
För övrigt känner jag mig som jag gjorde innan.

Jag ska inte säga att jag älskar att träna hårt, för då ljuger jag. Främst för att jag i princip aldrig under någon längre regelbunden tid har tränat hårt. Men de gånger som jag har gjort det, t ex gått på gympapass, zumbapass, annan dans eller löpning så har det gett mig kunskap om mina begränsningar och hur jag kan flytta fram dem. Konditionen blir bättre och jag blir starkare. Jag svettas och jag känner hjärtats slag. Jag känner mina muskler och hur jag tar i. Jag uppskattar hur kroppen går tillbaka till viloläge och avslappningen som följer. Jätteskönt!
För övrigt känner jag mig som jag gjorde innan.

Jag har gått några olika yogakurser och ibland hoppar jag in på ett och annat pass. Jag har alltid varit fascinerad av vighet och hur man kan göra saker med kroppen som man inte tror är möjligt. Tyvärr har jag inte gjort yoga så pass länge att jag lärt mig stå på huvud eller göra avancerade poser men jag ser potentialen. Det är vackert. Jag gillar yoga, att lyssna in i mig själv och att stanna i en position en stund. Att utmana mig själv. Att märka att ganska fort blir jag vigare och uthålligare. Särskilt YinYoga är för mig som hand i handske.
För övrigt känner jag mig som jag gjorde innan.

Jag har framför allt ägnat mig åt Qigong och Tai Ji som träning, genom åren. Det är träning som jag återkommer till och som jag njuter av. Jag tycker filosofin och kunskapen bakom är intressant. Där får jag med hjärtat, hjärnan och kroppen. Body & mind. Jag får kontakt med Qi, min livsenergi och min andning. Det är väldigt spännande. Jag känner mig smidigare och starkare och lugnare och mer balanserad.
För övrigt känner jag mig som innan.

 Efter en Alexanderlektion känner jag mig inte som jag gjorde innan.

Jag är inte längre som innan för jag har fått insikter om mina vanor. Jag både känner och vet mer om mig själv. Jag har guidats i att gå utanför det som är familjärt och det som känns rätt. Jag har fått möjlighet att växa och fått upplevelsen och erfarenheten av att använda mig själv som en helhet.

Genom Alexanderteknik har jag lärt mig att utveckla min medvetenhet som gör att det som kallas kroppskännedom får ytterligare några dimensioner.
Det fantastiska är att detta förhållningssättet kan jag ta med mig till massagen, behandlingen, löpningen, yogan eller Tai Jin. Det fördjupar och förbättrar upplevelsen och utövandet av dessa.

Därför älskar jag Alexanderteknik så mycket!

fredag 18 mars 2016

Smärta och spänningar är många svenskars vardag



För de flesta av oss, som i vårt arbete möter människor med smärta, är det uppenbart och självklart att kropp/känslor/tankar är en enhet. Hur vi mår, utrycker/inte uttrycker manifesteras i hållning, rörelser, andning osv. Oftast fastnar vi då kroppsligen i återkommande rörelsemönster och hållning som genom upprepning blir låsningar och belastning som i sin tur  kan ge smärta vilket efter en tid kan bli kronisk.

För väldigt många, kanske de flesta, så räcker det inte med vanlig ergonomi, sjukgymnastisk behandling eller träning, för att komma tillrätta med dessa problem. Många av de som kommer till mig och mina kollegor, säger att det lindrar eller blir bättre ett litet tag. Om de slutar med behandlingar eller träning kommer besvären tillbaka som ett brev på posten. (Många gånger berättar de att smärtan fortfarande är samma men att de får andra positiva effekter av t ex träningen. En del säger också att de blir sämre. De får mer ont.)

När de lär sig Alexanderteknik förstår de varför det andra inte hjälpte och hur AT är en praktisk metod de själva kan ta till varje stund, varje dag för att hjälpa sig själva.
Det är lika fantastiskt varje gång någon med svår smärtproblematik berättar att de haft stunder utan smärta, sovit en hel natt eller att de återigen kan göra någon aktivitet som de tycker om men som de inte kunnat göra på lång tid.

Hurra för medvetenhet och vår egen förmåga att kunna hjälpa oss själva!
Det var en av anledningarna till att jag ville utbilda mig till Alexanderlärare på 80-talet. Min egna erfarenhet av att kunna använda tekniken för att bli av med spänningar och smärta i nacken.
Att kunna hjälpa andra att nå den friheten var ett avgörande skäl. Det har jag aldrig ångrat!
Alexanderteknik fortsätter att överraska mig dagligen.