fredag 22 april 2022

The Power of Habit


Jag minns att när jag skaffade kontaktlinser i 20-årsåldern så skrattade jag åt mig själv ibland, när jag puttade upp glasögonen på näsan bara för att upptäcka att jag inte hade dem på mig…

Då hade jag nog inte börjat med Alexanderteknik och var därför inte så medveten om ”the Power of Habit”. 

Under några veckor har vi haft en kolossal träställning (ett underrede till ett carambolebord) stående utanför lägenhetsdörren. Så flera gånger varje dag har vi öppnat dörren och Bang! så har den slagit i trägrejen där ute. Varje gång har jag tänkt att jag ska komma ihåg nästa gång att öppna dörren försiktigt.

Det har varit: Bang! Bang! Bang! Bang! Bang!

Sen blev det: Stopp, stanna upp, öppna försiktigt! Stopp, stanna upp, öppna försiktigt! Stopp, stanna upp, öppna försiktigt!

Så var det: Stopp, stanna upp, öppna försiktigt…Ja, just det, nu är underredet borta…

Både Stefan och jag har blivit medvetna under dessa veckor. 

Först om vanan i rörelsen och kraften av att öppna dörren för att den slår i något som står utanför.

Sedan har vi kommit ihåg att det står något utanför och öppnat dörren försiktigt. 

Efter det har vi blivit medvetna om att vi redan fått en ny vana som gör att vi varit försiktiga fast det inte behövdes längre.

Det är spännande att märka hur snabbt vi kan lägga oss till med ett nytt beteende.

Vi gör liknande saker när vi får ont någonstans i kroppen. Först blir man medveten om att ett sätt att böja sig eller sätta sig t ex ger smärta i ryggen. Efter ett antal gånger har vi omedvetet/medvetet börjat göra rörelserna på ett annat sätt. Problemet med detta kan bli att vi fortsätter att göra på det nya sättet fast vi inte längre har ont. Denna nya vana kan därför bli orsaken till ny smärta. Osv. Osv. Osv.

Har du några exempel på vanans makt och hur snabbt du har fått ett nytt beteende. 

Skriv gärna en kommentar om vad du lagt märke till.

onsdag 13 oktober 2021

Mitt företag - Equilibrium

Vad ska mitt företag heta tänkte jag i början på 1989 när jag gick en Starta Eget-kurs??? Ska det heta något med Alexanderteknik, balans och rörelse. Eller kanske med ordet medvetenhet och att vara här och nu??

Svårt, tyckte jag och rådfrågade Oraklernas bok. I Ching or book of changes. Jag har flera men det var nog den stora tjocka boken med förord av C G Jung och översatt till engelska av Richard Wilhelm.

Jag tror att jag använde mig av tre kinesiska mynt för att få fram vilket hexagram som skulle ge mig svar på vilket namn jag skulle ge företaget. Minns ej vilket det blev men någonstans fanns ordet equilibrium med och jag tyckte att det var vackert.

Master Hua-Ching Ni är en som är kunnig i I Ching. Han skrev så här om balans:



fredag 21 maj 2021

Riktning upp på vägen fram!


Om det inte var så att elscootrar så lätt ramlade och att många av de som använder dem inte lyckas att ta ansvar för hur de kör och hur de parkerar "fordonet" hade dessa kanske inte blivit ett sådant "hatobjekt".

Elscootrar finns i massor, de står i vägen, de dräller omkull, de ligger mitt över trottoaren, de är i vägen framför portar och de är allmänt förfulande av staden. Som om de hade eget liv kommer de farande, alltför fort på trottoarer och gator. 

Ja, jag ser mest negativa saker med dem.

Jag förstår förstås att de kan vara roliga att åka på och praktiska när man inte orkar gå. Man är utomhus och slipper bussar och spårvagnar. Man slipper att bli svettig och behöver inte ha hjälm...

Fast nu har jag uppmärksammat en intressant och positiv sak med elscootern!

Tidigare i veckan blev jag omkörd av tre ungdomar som i full fart åkte förbi mig på trottoaren. Ja, de åkte förbi alla andra framför mig också, både cyklister och de som promenerade.

DÅ såg jag att killarna hade en riktning UPP på färden framåt! De stod bra, balanserande och upprätta med huvudet högt. Eftersom styret är högt upp hjälper det den som åker att vara upprätt och ej sjunka ihop med axlarna.

Jag insåg att för att kunna åka på dessa behöver man använda sig själv hyfsat bra. Det blir naturligt att se sig omkring med lång nacke och huvudet högt. Det krävs balansering och att vara i jämvikt på "fotbrädan" som man står på. 

Det skulle vara svårare att åka om huvudet, axlar och rygg hänger och sjunker ihop, om höfterna skjuts framåt och om knäna är låsta. 

Det vore intressant att se vad folk gör när de går av elscootern, om de har med sig den goda hållningen och balansen eller om de sjunker ihop. Jag kommer att vara väldigt nyfiken framöver när jag ser någon gång upp på eller av en sådan.

När jag ser folk cykla är det ofta helt tvärtom. Krummade ryggar, uppdragna axlar, gamnacke, vaggande från sida till sida är en vanlig syn. Mer regel än undantag, faktiskt. 

Ett tips till oss alla är att låta elscootern uppmuntra oss till att lyfta blicken och föreställa oss att vi står på en sådan när vi är ute och går. Kanske blir stegen lättare och kroppen friare!

För övrigt tycker jag ändå att elscootern är en styggelse!😉

måndag 1 mars 2021

Trettiotvå (32) år

 

Cappuccino och bakelse för att fira mina 32 år som egenföretagare! Ja, 1:a mars 1989 fick jag en stämpel på att jag hade egen firma. Då hade jag varit färdig Alexanderlärare och tillbaka i Sverige sedan 7 månader, gått en starta eget kurs, gett lektioner i mitt vardagsrum på Gibraltargatan (ett bastant skrivbord blev med hjälp av liggunderlag och filt ett ”Alexanderbord” och kära goa vänner och studenthemskompisar hade börjat boka in sig på Alexanderlektioner. Nog var de nyfikna på vad jag gjort under mina 3 år i England men det var också av snällhet för att stötta mig ekonomiskt i början.

Jag har kallat mig den Ofrivillige företagaren för att jag startade företag för att det knappast fanns något företag som hade kunnat anställa mig. Alltför få visste vad Alexanderteknik var då. Så att bli företagare var ett steg jag på vägen som jag fick ta för att kunna arbeta som Alexanderlärare.

När jag i början på 80-talet kom i kontakt med Alexandertekniken var det ”inne och trendigt” att ta Alexanderlektioner, både i Sverige och utomlands om man var intresserad av personlig utveckling, kroppskännedom och rörelse. 

Sedan dess har denna intressesfär fått ett stort ”smörgåsbord” av metoder, tekniker och olika system för rörelse och kroppsterapier. Många av dem har sitt ursprung och inspiration från Alexandertekniken. Men ju längre ifrån källan något är ju mer urvattnat kan det bli eller uppblandat så att det blivit något helt annat. En del lika bra, annat kanske bättre och somligt har försvunnit fort för det innehöll inget beständigt.

Många tycker att det är spännande att söka sig tillbaka till källan och se vad inspirationen egentligen handlade om. Det märker jag idag när jag då och då har elever som kommer från Nia, Feldenkrais, Basal kroppskännedom och andra somatiska praktiker. 

32 år som företagare, snart 33 år som Alexanderlärare. Kanske tar jag fortfarande emot elever om 30 år (då är jag 92 år)...Det finns många Alexanderlärare (bl a F M Alexander själv som gav lektioner när de var 85-100 år). Vi får väl se!

Andra börjar fundera på pensionering när de är i min ålder, själv funderar jag på att starta en 3-årig Alexanderlärarutbildning. Det har vi ingen i Sverige och jag tror att världen kommer att behöva fler och fler som kan lära ut denna fantastiska teknik. 

Vi lever i tider med mycket stressrelaterade sjukdomar, spännings- och smärtproblematik pga av dålig ergonomisk medvetenhet vid dator och mobilskärmar hemma och på jobbet, förslitningar och belastningsproblemtik från hård träning, andnings- och traumatiska besvär efter covid, sömnproblem m.m. Alexanderteknik och Alexanderlärare behövs och gör stor skillnad för människor som lever allt längre och vill ha livskvalité långt upp i åren.

När jag är 90 år och ger Alexanderlektioner ska jag ha på mig hatt med blommor och bjuda på te, sherry, chokladpraliner och anekdoter som en del av lektionerna!



fredag 26 februari 2021

Detektiv och pusselläggare


Att vara Alexanderlärare är som att vara detektiv tänkte jag när jag gav en lektion häromdagen. För i mötet med en elev så finner jag ledtrådar till det problem som gjort att någon bokat en lektion.

Ledtrådarna finns i det personen berättar, sin historia och bakgrund. Det kan handla om olika områden i kroppen som är spända eller som ger smärta. Eller känslor av ångest, oro, nedstämdhet osv. Sjukdomar, skador i nutid eller långt tillbaka kan spel roll såväl som hobbys eller arbetsuppgifter som kräver olika arbetsställningar, även de nyliga eller från förr.

Med sitt kroppsspråk och hur rösten låterv ger eleven också nycklar att använda.

Men främst får jag information från att se hur personen använder sig själv i olika rörelser och aktiviteter. Om jag har mina händer t ex på elevens rygg, nacke eller arm så får jag annan användbar information.

Eleven är lika mycket detektiv som jag och det personen blir varse under lektionen eller under tiden mellan lektionerna blir tillsammans en slags pusselbitar till en större helhet.

Ja, så man kan också säga att som Alexanderlärare är jag även pussel-läggare, stigfinnare och somatisk guide.

Eller en slags rörelse- och sinnescoach som visar på olika vägar och är följeslagare till eleven på väg mot en större helhet som redan finns men har fallit i glömska och behöver hittas igen.

Men jag är van vid att kalla mig Alexanderlärare och gillar det jordnära och praktiska av att som lärare kunna vara tillgänglig i-stunden, i-varandet tillsammans med en annan människa som går igenom en process av att göra till sitt eget, ett helt nytt förhållningssätt till sin egen helhet (kropp/själ/tanke/ande) och till sina reaktioner och till lärande.

Bild på fantastiska böcker, en slags deckare med en fd kinesisk polis i Tibet bland lamor och munkar. I de mest otroliga sammanhang och böcker finns visdomar och insikter att hämta.

Ha en finfin fredag!

torsdag 11 februari 2021

Lägg dig på golvet!

Det händer att elever berättar om positiva effekter av Alexandertekniken som gäller någon annan än dem själva, vilket är spännande att få ta del av.

Jag minns en elev som hade berättat om Alexanderteknik på en fest och fått de andra att hitta sina sittben med resultatet att detta gäng satt upprätt på stolarna hela kvällen och pratade om olika saker. Alla tyckte att det kändes jättebra att sitta så.

En del har hälsat från frun/maken/sambon/partnern därhemma att sedan vederbörande började med Alexanderteknik är personen gladare och mår bättre, vilket märks på hemmafronten!

Häromdagen berättade en elev att hennes man har fått diskbråck och hon har visat honom hur han kan ligga på golvet i semisupine och göra den Aktiva vilan (stor hjälp för att lindra/ta bort spänningar och smärta när man har ont i rygg och nacke) och att han nu gör den flera gånger om dagen och tycker att det känns bra. Det är ju fantastiskt!

Sedan skrattade jag gott när eleven sa ungefär så här: ”Ja, det är jättebra med den Aktiva vilan, för när han kommer och är i vägen eller klagar (minns ej vilket hon sa) så säger jag bara: -”Gå och lägg dig på golvet. Då gör han det!”🤣🤣🤣🤣

Den var jättebra! Det ska jag använda mig av när jag tycker att Stefan stör mig! 

Lägg dig på golvet!!

Den Aktiva vilan är ju dessutom jättebra för alla som sitter mycket varje dag. Hela kroppen får vila på ett mycket avlastande sätt och gör det dessutom lättare för vår hållningsmuskulatur att jobba när vi sedan kommer upp igen.


torsdag 4 februari 2021

Händerna på höfterna, stå upp och gå 10 000 steg!


Det är intressant att det är så lätt att tro på sådant som man hör och läser. Man kan ju faktiskt leva ett helt liv och inte få reda på att det man tänker, tror och säger inte stämmer...

En del sådant är våra egna personliga ”sanningar” och annat är mer av kollektivt slag.
En del sådant kan vara katastrofalt felaktigt och förödande när det handlar om skvaller, fördomar, religioner, politik, kultur och normer.

Nu tänker jag på tre kollektiva sanningar som spridits, som är av mer oskyldigt slag och som kanske ändå gör vad de säger sig göra för att ”tron kan försätta berg”, det blir som vi tror, placebo osv.

En sådan ”sanning” läste jag om idag i GP.

Sittandet är lika farligt som att röka. ”Sitting is the new smoking”.
Det visar sig att det inte alls är lika farligt och inte så farligt som det har sagts.
För den som i princip ALDRIG rör sig så är det förstås inte särskilt hälsosamt men de flesta rör sig faktiskt en del under en dag.
Däremot så är det så att en hel del människor får ont i fötter, knän, höfter, rygg och nackar för att de står upp för länge och jobbar. För det ser jag dagligen, de flesta står lika illa som de sitter...

För några år sedan såg jag ett TEDtalk med någon som hade gjort forskning på ”power positions”. Typ att sträcka armarna uppåt i en segergest eller att stå med händerna på höfterna. En studie visade att studenter fick mkt bättre resultat på tentor om de hade stått så några minuter innan proven.
På radion hörde jag nyligen att det sedan gjordes flera forskningsstudier för att se om detta stämmer. Men det gjorde det inte....

Den roligaste ”sanningen” läste jag om i början på året och det gällde råden om att vi alla behöver gå MINST 10 000 steg om dagen.
Några började kolla upp var det kommer ifrån och om det verkligen stämmer.
Det stämde inte alls!
Tydligen hade ett japanskt företag 1965 skapat någon slags stegräknare och kallar den tiotusen för det japanska tecknet för 10 000 såg ut som en människa som går...Det är tecknet ovan.
Nya studier gjordes och det visade sig att runt 4000 - 6000 steg gör en betydande skillnad om man rör sig för lite.

Tro nu för all del inte på det som jag har skrivit här för jag kanske har missuppfattat det hela...😂

Men en sak kan du vara säker på och det är att om du lär dig Alexanderteknik och lär dig att använda dig själv och din kropp i stillhet och rörelse så att du rör dig lättare, sitter och går utan att sjunka ihop, har en naturligt upprätt hållning med huvudet ovanför sittbenen när du sitter och över fötterna när du står, så kommer sittandet ej bli problematiskt, de steg du tar lättare och mer effektiva och du kommer både att känna dig starkare och utstråla mer självkänsla. Bra, eller hur!