onsdag 8 maj 2019

När fel känns rätt och rätt känns fel

Det finns tillfällen när man ska lyssna på förnuftet o andra tillfällen när man ska lyssna på känslan. Skummade nyligen igenom en artikel som berättade om hur många framstående och mycket intelligenta människor låter känslan och magen ta beslut. Många gånger när man nonchalerar sin känsla och intuition ångrar man sig efteråt, för det visade sig att den hade rätt...Rädslan för att det ska bli "fel" får allt för ofta styra.
Förmodligen är det bästa, som vanligt, en fin balans av att kunna lyssna till all sin kunskap, medveten och omedveten.

Vi litar nog som regel på vad vi känner i kroppen och på vad våra sinnen säger oss t ex om var vi har tyngden på fötterna eller om vi är framåt- eller bakåtlutade.
Jag skulle vilja påstå att vi inte kan lita på att det vi känner stämmer med hur det verkligen är. Det framgår tydligt när någon börjar med Alexanderteknik.

F.M Alexander konstaterade efter att ha observerat sig själv och sina vanor i många år att när han följde sin känsla av vad som var rätt och kollade sig själv i spegeln, då såg han att hur det kändes inte stämde med hur det såg ut. Han kunde t ex känna att han stod rakt men i spegeln såg han att han lutade snett åt ena hållet. Valde han då att räta upp sig, kände han sig istället plötsligt sned...
Att lära in nya, friare och bättre sätt att använda sig själv på är därför ofta förenat med motstridiga upplevelser och känslor. Det kan kännas lätt men onaturligt. Rörelse kan kännas fel men mer i balans. Man kanske känner sig stadigare och starkare men stel. Man kan känna sig alldeles underbart fantastisk fri, lätt, lång, upprätt, stark och stolt men vara rädd för att vara i det. För kanske ser man mallig ut, kanske kommer andra tro att man är stöddig...
Det är säkert en av anledningarna till att det är så svårt att ändra vanor.

Som Alexander sa: "Obviously, any new use must feel different from the old, and if the old use felt right, the new use was bound to feel wrong".

Vad gör man då om man inte kan lita på hur det känns, om fel känns rätt och rätt känns fel?

Vårt kinestetiska sinne, vår sinnesuppfattning om hur vi har vår kropp kan "förvanskas" av våra vanor. Om vi tillräckligt länge haft kroppstyngden mest på ena benet så vänjer vi oss vid det. Det blir en vana. Det känns rätt, familjärt och tryggt. Vi känner igen oss. Det kommer inte längre att kännas som att man står mest på ena benet. Men i den stund som vi får lika mycket tyngd på båda kommer vi istället uppleva det som om vi har för mycket tyngd på det andra benet.
Är vi vana att luta huvudet bakåt med hakan lite framåtskjuten kommer vi känna det som om vi drar in hakan när vi får huvudet mer riktat uppåt. Om vi är lite eller mycket ihopsjunkna framåt med krummad bröstrygg och har det som vår "normala kroppshållning" så kommer vi känna att känna det som om vi intar givakt och lyfter upp bröstet när vi blir mer naturligt upprätta.

Under en serie Alexanderlektioner får du guidning i att stanna upp, att observera
och hejda dina vanor och du lär dig att tänka på ett nytt sätt. Det är en tid då man även får öva på att acceptera att det kan kännas konstigt och fel när man inte gör som man alltid har gjort. Under lektionerna använder vi ibland speglar så att du får bekräftelse på att det inte ser konstigt ut. Det är en process över tid, där man låter sig själv ta mer plats. Muskler börjar arbeta på nya sätt, bröstkorg och andning kan få röra sig med mera vidd, nacken tillåts vara fri och huvudet får återta sin ursprungliga uppgift av att rikta och leda resten av kroppen. Medvetenheten om den egna kroppen, underlaget och rummet blir mycket större och medveten närvaro blir vardagsmedvetenhet.

Man lär sig att tänka riktningar och att låta hela kroppen inifrån och ut öppna sig och få mer utrymme. Att förlängas och att expandera är något helt annat än att "göra riktningar" i form av att sträcka sig, stretcha, lyfta, placera eller på andra sätt korrigera sin kropp.

Du som har ett intresse av djup och varaktig förändring kommer att älska Alexandertekniken för du
lär dig ett förhållningssätt som du kan använda dig av i allt annat som du gör!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar