Tänk UPP under promenaden

Det låter kanske fånigt med en uppmaning om att tänka upp när man är ute och går men sanningen är att de flesta har en starkt nedåtorienterad riktning i sin kropp när de går.

Om du kan minnas hur det är att lyfta ett litet barn som inte vill lyftas, så vet du att det kan bli en kamp trots att du är så mycket större och starkare.
Vill barnet däremot komma upp väger det nästan inget alls utan "flyger upp i famnen" istället.

Alla som tagit Alexanderlektioner kan säkert minnas första tillfället när begreppet och riktningen Upp introduceras. En del upplever att de blir längre, en del tycker t o m att det hissnar och att det är längre avstånd ner till golvet. Några känner sig gladare, säkrare och friare.
De flesta upplever att det känns mycket lättare att gå, musklerna verkar inte att ta i som de brukar få göra.

När vi går har vi en rörelseriktning framåt (bakåt eller åt sidan), vi flyttar en fot i taget åt det håll vi är på väg. Om du nu tänker dig att du har en inre rörelseriktning, som gör att du kan vara upprätt.
Det finns lika många sätt att gå på som det finns människor. En del vaggar åt sidorna när de går, en del lutar framåt, en del bakåt och många sjunker ihop. Sitter vi många timmar varje dag kan man säga att det finns en del av din sittposition/hållning med även i gåendet.
Så om vår inre rörelseriktning går nedåt, så har vi mycket energi och kraft som gör oss tyngre, precis som när man ska lyftas ett barn som inte vill lyftas.

Gör ett experiment nästa gång du ska ut och gå:
- stå stilla en stund och bara känn markens kontakt och stöd under dina fötter
- låt leder i anklar, knän och höfter vara fria, redo för rörelse
- släpp onödiga spänningar i nacken och halsen
- tänk att ditt huvud har en riktning upp mot himmelen (som en blomma mot ljuset eller en ballong som man släpper fri)
- tänk att hela din ryggrad och bål följer denna riktning så att ryggen förlängs och utvidgas
- tänk att du kommer upp ut ur höfterna och att benen blir friare och lättare
- kom ihåg att lyfta blicken och att ta in världen omkring dig
- uppmärksamma din andning
- börja sedan gå och låt dina axlar vara ifred så att dina armar narturlugt kan pendla på var sin sida om kroppen
- reflektera över om ditt gående får en annan dimension när du tänker UPP.

Behöver du hjälp med riktningen upp? Hör av dig!

Befria din nacke - slipp onödiga spänningar och smärta

                Känner du igen dig själv eller andra när du ser den här reklambilden för IPhone 6?

Titta på nackens lutning framåt och hur huvudet är placerat långt ut från kroppen. Vet du hur många kilon ett huvud väger? Om du inte vet så kan jag berätta att ett huvud väger mellan 5,5 till 7 kilo. Titta igen på bilden. Kan du känna hur tungt huvudet blir om du har det som på bilden? Föreställ dig den belastning huvudets position blir på nacken. Brukar du titta på din mobil på det här sättet och om du ofta har ont i nacken så är det lätt att räkna ut att denna huvudposition kan vara en av anledningarna till att din nacke protesterar.

Det positiva är att det är lätt att ändra på. Det är lätt att bli av med spänningar i nacken orsakade av att du håller ditt huvud så här. Det är bara att låta bli! Lyft upp mobilen, ha den i en annan vinkel, lyft blicken och huvudet och låt nacken bli fri från den tunga bördan av att vara framåtlutad. Simsalabim, din nacke kommer att tacka dig!

Nu är det ju så att vi alla är hemfallna åt vanor, vilket betyder att så snart vi tänker på något annat gör
vi som vi alltid har gjort och mobilenhanden sjunker och då följer blicken, nacken och huvudet efter.
För att kunna ändra en vana behövs en vilja till förändring, medvetenhet om vad som just är och sker samt en metod för hur man går till väga.
Om du inte klarar det själv så kontakta närmaste Alexanderlärare. Vi är experter på att lära andra hur de ska kunna ändra dina vanor!

Vardagsval i januari

Jag kan inte promenera barfota i strandkanten när jag befinner mig på Linnégatan och det är januari. Det kan jag bara drömma om.
Jag kan promenera några hållplatser i regn och blåst för att få luft, ljus och rörelse.
Det kan jag välja att göra.

Flera dagar i veckan förflyttar jag mig från Viloplatsen där jag ger Alexanderlektioner till äldreboenden där jag har Qigong eller till Hagabadet där jag har både AT och Qigong.
Resorna från och till min studio tar en del tid och ibland har jag bråttom att komma fram till nästa uppdrag eller lektion och då tar jag spårvagnen.

Det enklaste och bekvämaste är att jag sätter mig på vagnen och läser en bok - det gillar jag - skön avkoppling. Vanor och beteenden är så starka. Det är så enkelt, inget man behöver tänka på eller bestämma sig för, de aktiveras helt automatiskt.

Men den här tiden på året känner jag att jag inte är utomhus tillräckligt mycket.
Cyklar gör jag bara på sommaren och jogga när det är kallt och blött skulle jag aldrig få för mig.
Långa sköna promenader blir inte av under veckorna.

Så nu har jag gjort ett val och bestämt mig för att min vardagsmotion de kommande månaderna blir att gå till en eller flera hållplatser längre bort. Att istället för att strosa vilket jag gärna gör, gå lite snabbare.

Vad gör du för att få luft, ljus och rörelse under årets tidiga månader?
Vilka medvetna val har du gjort för att ändra dina vanor?

Jag väljer att promenera några hållplatser för att få luft, ljus och rörelse.

UPP-leva Gotland i vår

Nu sitter jag med en kopp te och njuter de sista av min mammas pepparkakor.
Vi har snart januari bakom oss och julen känns länge sedan. Men jag påminns ändå varje dag om julen, för i köksfönstret hänger väldigt röda gardiner och här o där står tomtar och väntar på att bäras upp på vinden...

Jag började nya året nedbäddad med förkylning och en spännande bok. Jag som gillar tanken, att på Nyårsdagen sitta med papper och penna och fundera på vad jag vill göra och vad jag vill ska ske, under det kommande året. Nu blev det inte så mycket av att skriva ner något men gott om tid att tänka hade jag under några dagar.
Innan våra barn föddes tog jag olika uppdrag (föreläsningar, kurser o privatlektioner) på annan ort. Främst i Sverige men jag jobbade även i perioder på en Alexanderlärarutbildning i London. Det är något som jag verkligen uppskattade, att komma till en ny plats och att träffa nya människor.
Nu är båda sönerna över 15 år och det känns som om jag vill öppna upp för denna möjlighet igen.

Med mer än 30 år av att använda Alexandertekniken i mitt eget liv, dagligen, har jag lång erfarenhet av hur jag ska tänka och använda mitt medvetande för att förändra ett kroppsligt eller mentalt tillstånd. Jag har utvecklat ett förhållningssätt som öppnar upp till förändring och om min intention är tillräckligt klar och tydlig, då blir det ofta så.
Så som ett brev på posten fick jag en förfrågan om att komma till Ekegården på Gotland för att ge en föreläsning och en workshop i  Alexanderteknik. Jag har aldrig varit på Gotland så jag ser verkligen framemot att få komma dit! Det ska bli spännande att se vilka fler platser jag kommer att besöka i år...
http://ekegarden.com/forelasningar_gotland/

Andas ut

Ja, du kan andas ut nu...andningen är både naturlig och automatisk.

Det är intressant det här med alla goda råd och tekniker som finns när det gäller andning.
Det finns nyckelbensandning, bröstandning och bukandning. Du kan gå kurser i bl a medveten andning och yogaandning. Sedan kan du öva andning med hjälp av olika apparater. Du kan lägga en hand på bröstet och en på buken för att bedömma om du får tillräckligt med syre.

För syre behöver vi, det kan alla enas om.

På sista tiden har jag tänkt en hel del på andningen och kommit fram till att problem med andningen ofta kommer av att vi glömmer bort att andas ut...eller hur?

Jag läser spännande böcker och inser plötsligt att jag håller andan för att det är så fruktansvärt spännande. Likadant när jag kollar en film eller serie som är dramatisk och något ödesmättat är på väg att ske. När ögonblicket är över...ja, då andas jag ut.

En annan stund kan vara när jag är på väg någonstans, i sista minuten och håller andan i tron att det kommer att gå fortare...känner du igen dig? Andas jag ut kommer strax ny luft in och med det nytt syre och både muskler och hjärna fungerar bättre.

När jag är ledsen men stunden inte känns rätt för att gråta, ja, då är det väldigt effektivt att hålla andan. Andas ut och tårarna kommer.

Yogaövningar eller andningsövningar då man ska hålla andan länge. Oj, vad luften kommer in med kraft när man till slut får andas ut.

Pröva att trä en tråd genom en nål, stå på ett ben eller smyg dig lite försent in på en föreläsning. Vad tror du att du gör? Håller andan förstås.

Gå in någonstans där det luktar illa och man håller andan.
När man själv stinker av vitlök och ska träffa folk - hålla andan kommer som ett brev på posten.

Så försök att bli medveten om vad som "triggar" just ditt "hålla-andan-beteende" i vardagen.
Kom ihåg att andas ut och ha tillit. Inandningen kommer att ske av sig själv.

(Att känslor påverkar andningen vet du och att kroppshållningen påverkar andningen det vet du nog också.)

Hitta tid

När jag idag korsade Järntorget och såg den ene efter den andra av mina medmänniskor ha mobilen i handen, redan vid örat eller pratande i sina headphones så slogs nästan andan ur mig av insikten om hur lätt det är att vi hela tiden förlorar tid, ja, stora sjok av våra liv, när vi tror att vi är effektiva, när vi slår två flugor i en smäll och när vi hela tiden är uppkopplade.

För inte alltför länge sedan fanns det massa väntetid/göra-inget-tid när man tog sig från A till B, stod i kö, satt på vagn eller buss - tid att ha tråkigt, drömma sig bort eller reflektera över livet.

När det som underlättar ens liv, som t ex smartphones gör, blir lika med vanor som man inte reflekterar över
då tror jag det är klokt att stanna upp och tänka efter och ibland

- hitta tid till eftertanke medan vi väntar vid hållplatsen eller åker vagnen istället för att ringa ett jobbsamtal, skicka sms eller spela spel 
- hitta tid till att vara närvarande och att se blommor och människor omkring oss, hälsa på någon, prata en stund, istället för stänga av omgivningen med hjälp av mobilen
- hitta tid att lyssna till vårt innersta och till vår kropps signaler istället för att lyssna på musik eller se en video

Att hitta tiden just nu
För tiden som jag har just nu den kan jag vara medveten om, den kan jag i bästa fall

välja hur jag vill använda

En Alexanderlärares funderingar i arla morgonstund

Jag har gjort det igen!
Druckit latte vid fel tillfälle, dvs vid en sådan tidpunkt på dagen att när natten kommer och jag ska sova - då är jag istället klarvaken. (Jag är ingen van kaffedrickare så på mig märks tydligt vilken effekt koffein har...)

Det är inga större problem med det, jag vet ju varför, jag känner mig inte trött och det är skönt att bara vila.

Så idag är jag morgontidig, jag gick upp strax innan klockan 05.00, inspirerad av Dorotea Pettersons bok "5AM är inget klockslag. Det är en livsstil!"

Dorotea är med i nätverket Qoola  Qvinnor, hon är tidscoach och var nu med under Bokmässan med sin nya bok. http://qoolaqvinnor.se/index.php/artiklar/bok-bibliotek-2014/item/1099-dorotea-pettersson-5am-ar-ingen-tidpunkt-det-ar-en-livsstil

Jag pratade en stund med Dorotea på mässan och frågade henne hur det går med kvällsmänniskor som vill ställa om sig till att gå upp så tidigt som 5AM, att bokstavligt tala vända på dygnet. Inga problem, svarade hon.
Jag som skulle kunna kalla mig "beteendeförändingscoach" jobbar dagligen med att hjälpa människor att förändra vanemönster och vet att det hon säger är sant. Främst behövs viljan till förändring, en större dos av medvetenhet och ett visst mått av disciplin. Sedan kan det vara bra med hjälp av en metod, som t ex hennes bok eller Alexanderteknik.

Precis som det är härligt att vara uppe sent när alla andra lagt sig är det skönt att vara uppe tidigt innan alla andra gått upp. Man kan se dagen grynas, ta sista skvätten mjölk i teet, mysa med tända ljus, läsa tidningen eller få något annat gjort. Skriva blogg, skriva bok, plugga, förbereda mat eller gå ut och andas frisk luft.

Jag som är uppvuxen på landet tänker på hur våra grannar, som var bönder, varje dag gick upp vid den tiden. För det var dags att mjölka korna.
Mina föräldrar gick upp så tidigt för att elda i spisen så att huset skulle hinna värmas upp innan vi barn behövde gå upp och för att pappa skulle hinna ta sig med moped till jobbet.

Det är allt lite lustigt!
Hos tidigare generationer var en morgontidig livsstil oftast ett måste.
Så nu sitter jag här på morgonkvisten och funderar på om jag ska använda tidiga morgontimmar för att skriva en bok, jag har en vattenkokare som snabbt kokar upp mitt tevatten, lägenheten är varm, jag tänder stearinljus för att det är mysigt.
Tänker på mina mor-och farföräldrar som säkert också gick upp vid den här tiden varje morgon för att bära in ved för att elda i spis och kakelugn för att värma stugan, hämta in vatten från källan och tända fotogenlampan för att lysa upp köket.