tisdag 10 maj 2016

Använda Alexanderteknik i P4 radiostudio

För inte alltför längesedan (25/4) var det en artikel i GP  om mig och hur jag kom i kontakt med Alexanderteknik. Min inkörsport var min nacke. Spänd, stel och illa behandlad i några smärre trafikolyckor.
Genom årens lopp har jag blivit intervjuad för ganska många olika tidningar så jag kände mig ganska lugn inför den artikeln. Den blev jättefin och jag har sedan dess fått mycket positiv feedback och det är många som nu vill pröva om Alexanderteknik kan hjälpa även deras nackproblem.

Långhelgen vi har bakom oss tillbringades i vår stuga. Natur, trädgård, sol och värme gjorde att tanken på jobbet var långt borta. Upptäckte att jag hade ett meddelande på telefonen från någon på Sveriges Radio som ville att jag skulle ringa upp...

När jag ringde fick jag prata med en producent som hade ganska många frågor om Alexanderteknik. Han frågade om jag ville komma till P4:as studio för morgonprogrammet på måndag 9:e maj och svara på lite frågor där. Jag sa förstås ja! Det är roligt med utmaningar och alltid kul att få berätta för fler om vad Alexanderteknik är.

För mig är det vid ett sådant här tillfälle en skatt att ha Alexanderteknik att använda mig av.

Att vara med i radion var för mig något helt nytt. En situation som kan sätta igång nervositet, stress, tvivel, rädsla inför alla möjliga "tänk-om-det-och-det-och-det-händer".

Jag kom till Sveriges Radio strax före 8:a på måndag morgon och fick en namnbricka, blev hämtad och fick gå igenom en sluss, åka hiss och sedan sätta mig utanför P4:as studio och vänta. Med en kopp te! Efter nyheterna skulle jag komma in...

Ylva och Lovisa (jag hoppas att jag säger rätt namn nu) kom och hälsade och så var det plötsligt dags för mig att kliva in i studion.

Jag trodde att man satt vid bord och sände radio men det var nog längesedan...här använde man ståbord. Medan nyheterna tonade ut skulle jag jobba lite med Ylva så att Lovisa kunde filma och lägga ut på Instagram. Det hade jag inte väntat mig...
https://www.instagram.com/p/BFLRpFPhl17/
Efter det fick jag ta på mig hörlurar som var lite trixiga att få på då jag hade en hårknut mitt på huvudet...
Högt tempo, snabbt prat och många frågor. Det var jätteroligt!
Medan jag svarade på frågor om vad Alexanderteknik är så arbetade jag med Lovisa för att visa hur man kan använda AT för att släppa spänningar i axlarna, gamnacke osv. Min kollega Marja berättade sedan att hon kunde märka att det blev lugnare i studion och att tjejerna gick ner i varv.

Så för egen del stannade jag medvetet upp mig själv många gånger, när jag gick upp på morgonen, när jag väntade på vagn och buss, när jag stod vid SR och tittade ut över vattnet, när jag satt utanför studion och väntade, när jag var i studion och svarade på frågor.
Vad gör jag då när jag stannar upp?
Jag gör inget, jag låter mig vara.
När jag låter mig vara då är jag lugn. Då andas jag, då känner jag stöd från det jag står på, jag är stabil. I det tillståndet fungerar det mesta lätt, det finns ett flöde, en kraft och möjlighet till medvetna val.
Sedan är det ju en bonus att det kan märkas genom etern att tjejerna i studion kunde följa med i Alexanderteknikflödet.

Nu är jag en erfarenhet rikare och tänker att det vore väldigt roligt att komma till SR och arbeta med de olika personalgrupperna där!

P.S. Vill du höra intervjun så hittar du den vid ca 2:18:04
https://sverigesradio.se/sida/avsnitt/721104?programid=4198 D.S.

torsdag 7 april 2016

Blommorna och vi behöver ljus och syre för att växa och må bra


Tänk allt som har legat gömt i jorden som nu kommer fram i ljuset. Det är lika fantastiskt varje år.
Faktiskt tycker jag att det blir mer och mer fantastiskt för varje år.

Jag njuter av varje blomma jag ser och de små små gröna skiften som man kunnat ana på buskarna på gården. Knappt  att ögat först kunde se det och nu någon vecka senare så är det synliga blad. Idag såg jag stora, stora knoppar på ett träd och även syrenernas knoppar är plötsligt där.

I  morse drack jag långkokt vatten med citron och honung. Enligt pålitlig källa är detta bra att göra som kur på mornarna då och då. En slags utrensning och rening. Gott är det också!

Igår fick jag en fantastisk tvåtimmars Thaimassage av dottern till en god vän. Jag tänker idag att det var verkligen passande och behövligt att få en sådan  grundlig genomgång av hela kroppen nu när det är vår. Det är inte bara trädgårdar som ska rensas och rustas för det nya växandet eller fönster som ska putsas för att ljuset ska komma in.

Vår kropp behöver också förberedes för ljus, luft och rörelse inför vår och sommar!

För en del blir lektioner och kurser i Alexanderteknik en sådan nystart. Att öppna upp, släppa spänningar och växa uppåt, precis som all växtlighet nu gör.


Så fick även jag syn på tussilagon. Längs med trottoaren uppe i Annedal. Jag som trodde att de bara växte på landsbygden...Naturen är underbar!


måndag 21 mars 2016

Jag älskar Alexanderteknik!

Jag funderar på vad som gör att jag älskar Alexanderteknik så mycket. Vad är det som jag får genom AT och som jag inte får genom annat?

Jag älskar att få massage! Det finns många former och det är alldeles, alldeles underbart. Jag skulle gärna gå och få massage varje dag om det var möjligt. För jag älskar beröring och känslan av att sjunka in i mig själv och att slappna av. Det är det ultimata för att vara snäll mot sig själv, att bli omhändertagen och berörd med respekt och skicklighet. Jag går därifrån mer avspänd, mjukare och friare i kroppen. Lugnare. Har jag haft ont innan så har jag med all sannolikhet mindre ont efter massagen.
För övrigt känner jag mig som jag gjorde innan.

Jag ska inte säga att jag älskar att träna hårt, för då ljuger jag. Främst för att jag i princip aldrig under någon längre regelbunden tid har tränat hårt. Men de gånger som jag har gjort det, t ex gått på gympapass, zumbapass, annan dans eller löpning så har det gett mig kunskap om mina begränsningar och hur jag kan flytta fram dem. Konditionen blir bättre och jag blir starkare. Jag svettas och jag känner hjärtats slag. Jag känner mina muskler och hur jag tar i. Jag uppskattar hur kroppen går tillbaka till viloläge och avslappningen som följer. Jätteskönt!
För övrigt känner jag mig som jag gjorde innan.

Jag har gått några olika yogakurser och ibland hoppar jag in på ett och annat pass. Jag har alltid varit fascinerad av vighet och hur man kan göra saker med kroppen som man inte tror är möjligt. Tyvärr har jag inte gjort yoga så pass länge att jag lärt mig stå på huvud eller göra avancerade poser men jag ser potentialen. Det är vackert. Jag gillar yoga, att lyssna in i mig själv och att stanna i en position en stund. Att utmana mig själv. Att märka att ganska fort blir jag vigare och uthålligare. Särskilt YinYoga är för mig som hand i handske.
För övrigt känner jag mig som jag gjorde innan.

Jag har framför allt ägnat mig åt Qigong och Tai Ji som träning, genom åren. Det är träning som jag återkommer till och som jag njuter av. Jag tycker filosofin och kunskapen bakom är intressant. Där får jag med hjärtat, hjärnan och kroppen. Body & mind. Jag får kontakt med Qi, min livsenergi och min andning. Det är väldigt spännande. Jag känner mig smidigare och starkare och lugnare och mer balanserad.
För övrigt känner jag mig som innan.

 Efter en Alexanderlektion känner jag mig inte som jag gjorde innan.

Jag är inte längre som innan för jag har fått insikter om mina vanor. Jag både känner och vet mer om mig själv. Jag har guidats i att gå utanför det som är familjärt och det som känns rätt. Jag har fått möjlighet att växa och fått upplevelsen och erfarenheten av att använda mig själv som en helhet.

Genom Alexanderteknik har jag lärt mig att utveckla min medvetenhet som gör att det som kallas kroppskännedom får ytterligare några dimensioner.
Det fantastiska är att detta förhållningssättet kan jag ta med mig till massagen, behandlingen, löpningen, yogan eller Tai Jin. Det fördjupar och förbättrar upplevelsen och utövandet av dessa.

Därför älskar jag Alexanderteknik så mycket!

fredag 18 mars 2016

Smärta och spänningar är många svenskars vardag



För de flesta av oss, som i vårt arbete möter människor med smärta, är det uppenbart och självklart att kropp/känslor/tankar är en enhet. Hur vi mår, utrycker/inte uttrycker manifesteras i hållning, rörelser, andning osv. Oftast fastnar vi då kroppsligen i återkommande rörelsemönster och hållning som genom upprepning blir låsningar och belastning som i sin tur  kan ge smärta vilket efter en tid kan bli kronisk.

För väldigt många, kanske de flesta, så räcker det inte med vanlig ergonomi, sjukgymnastisk behandling eller träning, för att komma tillrätta med dessa problem. Många av de som kommer till mig och mina kollegor, säger att det lindrar eller blir bättre ett litet tag. Om de slutar med behandlingar eller träning kommer besvären tillbaka som ett brev på posten. (Många gånger berättar de att smärtan fortfarande är samma men att de får andra positiva effekter av t ex träningen. En del säger också att de blir sämre. De får mer ont.)

När de lär sig Alexanderteknik förstår de varför det andra inte hjälpte och hur AT är en praktisk metod de själva kan ta till varje stund, varje dag för att hjälpa sig själva.
Det är lika fantastiskt varje gång någon med svår smärtproblematik berättar att de haft stunder utan smärta, sovit en hel natt eller att de återigen kan göra någon aktivitet som de tycker om men som de inte kunnat göra på lång tid.

Hurra för medvetenhet och vår egen förmåga att kunna hjälpa oss själva!
Det var en av anledningarna till att jag ville utbilda mig till Alexanderlärare på 80-talet. Min egna erfarenhet av att kunna använda tekniken för att bli av med spänningar och smärta i nacken.
Att kunna hjälpa andra att nå den friheten var ett avgörande skäl. Det har jag aldrig ångrat!
Alexanderteknik fortsätter att överraska mig dagligen.

måndag 7 mars 2016

Lagom är lagom och tillräckligt bra

Kan man träna för mycket? Röra sig för mycket?
Är det inte alltid bra att träna, röra sig och ta i så att svetten lackar.
Vi är invaggade i föreställningen att ju mer vi gör desto bättre blir det.

I lördags var jag med på skobutiken FreeFoots nyöppnande. Nytt namn och nya skor. Det är en underbar butik med fantastiska människor och det händer ofta kul och spännande saker där.
Jag hade nöjet att få vara med under dagen och ge korta Alexanderlektioner till de som ville pröva. Det var många som ville testa, vilket var jätteroligt. Jag hann bara med någon kort paus då o då för att  kunna smaka på jättegoda Paleokex.

Genomgående fick jag höra från de som jag undervisade; att det var bra att jobba mycket med sina ben när de t ex stod upp eller skulle sätta och ställa sig. Eller att de försökte att sträcka upp sig och dra bak axlarna för att få en bra kroppshållning.
Den uppfattningen har de flesta. Det märker jag hos de som kommer till mina kurser eller föreläsningar eller tar privatlektioner.
Det måste ju vara bra att ha starka muskler. Att känna att man tar i när man gör något. Eller?

Eftersom jag är som jag är kan jag oftast inte låta bli att skoja då. Då säger jag att man inte behöver jobba med benen (eller nacken) för att ställa sig upp. Det är just där de flesta tar i för kung och fosterland.

Då brukar personen skeptiskt titta på mig...
Jag frågar om jag får guida dem till stående. Vilket jag brukar få göra.

Efter ett ögonblick har jag guidat personen upp. Det skeptiska har då oftast bytts mot förvåning och förvirring. När jag frågar var de jobbade den här gången så blir svaret kanske: "jag vet inte hur jag kom upp", "nu jobbade inte benen alls", "jag tog inte i någonstans", "jag flöt upp till stående".

I lördags var det flera som hade mycket smärta i kroppen, de hade mer eller mindre alltid ont. En av dem sa "jag gillar att träna FÖR mycket". Efter en kort stund kunde personen röra sig utan att det gjorde ont, utan att det var en ansträngning.

Så vad är det vi Alexanderlärare gör för att få andra att ta i mindre?
Svaret är att vi gör så lite som möjligt. Vi använder den kraft som behövs för det vi just gör. Så vi hjälper den vi undervisar att använda den kraft som behövs för att t ex ställa sig eller för att gå eller för att springa eller göra en yogarörelse eller lyfta en skivstång.
När vi använder den kraft som behövs känns det som om man inte tar i någonstans eftersom hela kroppen är med och stödjer rörelsen.

Jag håller med den kinesiske Shaolinmunken som sa att han tyckte om ordet lagom. Det gäller att hitta balans mellan ansträngning och vila. När vi tar i för mycket då spänner vi oss och blockerar flödet i kroppen. När vi slappnar av har vi ingen kraft.

För flöde och smidighet behöver vi vara medvetna och närvarande i kroppen. Då kan vi bli starkare och rörligare utan att skada oss. Öva och öva, steg efter steg.
Lagom är lagom och tillräckligt bra.

fredag 4 mars 2016

Inlägg på nätet är som muskelminnen i kroppen - kan dyka upp fast man inte vet att de finns

Det är roligt och bra på många sätt med Sociala medier. Som företagare är det mer eller mindre nödvändigt att ha en hemsida och en facebooksida. Dessutom är det bra att twittra o instagramma och sedan finns det en hel radda till av appar o grupper att vara med i.
Phu, säger jag bara. Hälften hade varit nog att hålla reda på.

Idag finns det olika sorters företag som hjälper oss företagare att boka våra kunder till våra företag. Man kan själv gå in o boka sin massagetid eller tid hos frissan.
Jag har inte gått med i något sådant.

Igår blev jag således både förvånad och arg.
Jag fick ett mail från någon som var nyfiken på Alexanderteknik och som ville boka en första lektion.
Lite uppgivet skrev personen: "är du den ende utbildade Alexanderläraren i Göteborg, för det verkar vara omöjligt att få tid?"

Mycket konstigt tänkte jag, svarade på mailet, erbjöd några olika tider och frågade varför personen hade intrycket att det inte gick att boka lektion.
Ett returmailet så bifogades en länk som kommit upp vid sökningen efter Alexanderteknik.

Det var en länk till Boka direkt, med min logga och alla mina kontaktuppgifter. Det var en kalendersida med den här veckan som visade att det inte fanns några tider alls att boka....
Grrr...förvånad, chocka och arg blev jag! Hur många har kommit till den här sidan när de sökt på Alexanderteknik.

Jag kontaktade Boka direkt och chattade med en person som sa att det måste vara en högt rankad sida på Google???? För när man sökte på Boka direkt kom inte min sida upp???
Vad betyder det? Jag fick inget mer svar än att han skulle ta bort min logga o uppgifter. Det gjorde han. Jag bad om att han eller någon chef från Boka direkt skulle maila mig om detta men jag har ännu inte hört något. Dålig stil, tycker jag.

För ca ett år sedan när jag blivit uppringd av Boka direkt (vet inte vilken gång i ordningen). Som vanligt svarade jag att jag inte tror att en sådan tjänst passar min verksamhet. Med löftet att jag kunde få prova gratis några månader sa jag ja. Jag fick hjälp att lägga upp uppgifter men i nästa skede för att detta skulle komma ut till allmänheten tappade jag kontakten med den säljare som kontaktat mig. Då jag inte var särskilt intresserad tyckte jag inte att det spelade någon roll...

Så nu undrar jag förstås om den här länken/sidan har legat som en slags stoppkloss för folk som genom internet sökt efter Alexanderteknik i Göteborg.

För mig är detta en viktig lärdom och nu egen erfarenhet av att, allt som någonsin lagts upp på nätet, kan bli eller vara tillgängligt fast man inte vet om det.

Det är lite som våra muskelminnen. I våra spänningar kan det sitta känslor och minnen som du inte vet finns eller som du har glömt bort. Som kan komma fram när du släpper någonstans i kroppen eller när du ändrar en vana.
För mig är det självklart och något som jag jobbar med varje dag, något som elever berättar om under eller efter en lektion.

torsdag 11 februari 2016

Uppmärksamma hela dig och din hälsa från Alla Hjärtans Dag till Musarmens Dag



Idag finns det dagar för det mesta! Dagar att fira och dagar att uppmärksamma.
Igår var det Semlans dag och jag har redan hunnit med tre stycken...(tjuvstartade i fredags). Hur många har du ätit?.
Semlor, våfflor, kräftor, surströmming, gås och lussekatter är som svenska samhällets kollektiva ätvanor. På så särskilda dagar att de finns med i almanackan. En del vill ha ärtsoppa och pannkakor på torsdagar. För att inte glömma alla olika maträtter och godiset på jul. Eller lördagsgodis och fredagstacos...Alla äter inte likagärna alla dessa saker men när tillräckligt många gör det så blir det såpass van-ligt att det är självklart. Det står i tidningen, det annonseras, affärerna gör särskilda montrar och skyltar, det blir tävlingar om vilka som erbjuder och gör godast.

Andra dagar firas och uppmärksammas kanelbullar, hunden, katten, kramen, mopeden, barnets, sjukdomar, tillstånd, föreningar, flaggor, födelsedagar, bröllopsdagar, dopdagar osv i all oändlighet.

Det är intressant med hur vi är inställda på dessa dagar. En del bryr sig mer och en del mindre. En del väntar på dem och en del vill helst strunta i dem.

Personligen är jag förtjust i att fira i vardagen och att medvetet ge mig tid att uppmärksamma vissa företeelser och händelser.
Firar och uppmärksammar du t ex Alla Hjärtans Dag som infaller nu på söndag eller Musarmens dag som är 14 dagar senare, den 28:e februari?

Så nu skapar jag ett Uppmärksamhetsfält mellan Alla Hjärtans Dag till Musarmens Dag, från 14/2 - 28/2.


Här är länken till  facebookeventet: 
https://www.facebook.com/events/1184221408274133/

Syftet med dessa 14 dagar är att träna uppmärksamhet och medvetenhet med ett helhetstänk.

Inom olika rörelser betonas vikten av t ex närvaro, medvetenhet, kroppskännedom, andning, hjärtats intelligens, hjärnan och intellektet, fitness, meditation osv. Många gånger behövs avskildhet, särskilda grupper, särskilda kläder, särskilda hjälpmedel, särskild andning, särskilda rörelser m.m.
Det är viktigt att känna sig hemma och hitta tillhörighet och för att bli riktigt bra på något och fördjupa sig behöver man ofta välja en metod/en väg. 
Men det är inte alltid så lätt att få med sig, "hela sig" i vardagen. Det beror ofta på att vi är i nästa steg. Vi tappar bort nuet och är i det förflutna eller framtiden. Vi är mycket "i huvudet" och känner av specifika delar av kroppen. Speciellt om vi har ont någonstans, då det tar mycket av vår uppmärksamhet.

För de flesta så är vardagen full av göranden både på jobbet och fritiden. Många tider att passa och måsten att få in under dagen. Men vi har alltid med oss vår kropp och våra rörelser, vår hjärna och våra tankar, vår själ och våra känslor. Härigenom har vi när som helst, när vi så väljer, möjlighet att träna uppmärksamhet och medvetenhet utifrån ett helhetstänkande.

Välkommen att vara med under dessa 14 dagar. 
Klicka in dig i facebookeventet och följ med på en uppmärksamhetsresa!

Här är länken igen. https://www.facebook.com/events/1184221408274133/